Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Död och odödlighet. Lifvet efter detta - IX. Underjorden. Helvetet. Himlen - 11. De eviga straffen och all tings återställelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
757
11.
De eviga straffen och all tings återställelse.
Ett noggrant studium af den store apostelns skrifter visar också,
att han hoppas därpå, att den i olika tidpunkter försiggående och
olika härskaror omfattande uppståndelsen skall varda en uppståndelse
till lif och härlighet för alla, möjliggjord genom detta mellantillstånd,
i hvilket människan, befriad från "denna syndens lekamen/ får
bättre tillfälle än hon här äger att grundligt fördjupa sig i sitt eget
själstillstånd och fattas af den rätta ångerns kval genom en rätt
insikt i detta tillstånds fasor. Öfver allt där han talar om
uppståndelsens lekamen, talar lian om denna som om en härlig, en eonisk1
en i himlarne åt oss bevarad. Någon annan uppståndelsens
lekamen har han icke förestält sig. Därför är också uppståndelsen för
honom till möjligheten och sannolikheten en akt, i hvilken alla
uppstående ej endast göras lefvande i fysisk mening, utan göras lef’
vande i Kristus, införlifvas som lemmar i hans lekamen. (Ev TW
I det märkvärdiga stället l Kor. 15, 22 ff. yttrar nämligen
aposteln: Ty så som i Adam alla dö, så sJcola ock i Kristus alla
varda lefvande gjorda. Men hvar och en i sin härafdelninq.
Såsom förstling Kristus. Därefter de som vid hans tillkommelse äro
Kristi egne. Sedermera afslutningen (vslog), då han öfverlämnar
riket åt Gud och fadern, så snart som han gjort overksamma allt
herradöme och allt välde och makt. Ty han måste fortfara att
härska, tilldess han underordnat alla fiender under sina fötter.
Den siste fienden, som göres overksam, är döden.
Stället börjar, som vi se, med en starkt betonad parallel: "Ty
så som (woTity yag) i Adam alla dö, så ock (OVTWG Kai) skola i
Kristus alla varda lefvande gjorda." Ordet alla måste då ock i
pä-rallelens båda membra hafva samma absoluta betydelse. Textens
sammanhang visar, att Paulus här i främsta rummet afser
uppståndelsens fysiska faktum. Såsom alla genom Adam dö en fysisk död,
skola alla genom Kristus fysiskt återupplifvas. Men detta fysiska
faktum är här för Paulus ingenting annat än utsidan af
uppståndelsens etiskt-religiösa faktum, och det verbum lefvande göra ^wönoiEiv^
som han här använder, har en på båda dessa fakta, men i
synnerhet på det senare, riktad användning, såsom man finner i den med
det anförda stället i närmaste tankeförbindelse stående utsagan: den
förste Adam vardt till en lefvande själ (lig tyvyyv £wa«»0, den an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
