Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Död och odödlighet. Lifvet efter detta - IX. Underjorden. Helvetet. Himlen - 15. Uppståndelsens värld - 16. Förlåten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
762
honom framgången en hel här af lifsväsenden. Och dessa äro dels
sådana, som lefva och från sin första tillvaro aldrig hafva annat än
lefvat, emedan de hvarken känna synd eller död: Guds englar, med
sina troner, herradömen, höfdingedömen och makter, men äfven dessa
hafvande sin tillvaro af honom och erkännande honom såsom sin
konung; dels sådana, som en gång voro syndare och dödens barn,
men genom honom äro frälste från synd och död och nu lefva med
honom och dela hans lifshärlighet, lefva i sina skaror eller familjer
eller ordningar, såsom samme Paulus omtalar, då han säger, att Gud
är "fader öfver allt det fader (eller familj) heter i himmelen och på
jorden."
Men alla dessa väsenden sväfva icke omkring i ett tomt rum,
utan de lefva i en lifsvärld, där alla de krafter eller dylika krafter
verka i en oändlig stegring och fullhet, som verka i vår värld och
i henne framkalla lif och växt och rikedom och skönhet. Där är —
om vi drista oss till en beskrifning med ord lånade från vårt sätt
att tala, och dock icke utan exempel ur vår bibel — där är sanden
och stoftet såsom guld, men guldet själf genomskinligt såsom glas.
Där äro alla stenar ädelstenar. Där äro alla växter och träd
oför-vissneliga och man kan se in i deras lif. Där finnas inga vilddjur
eller giftdjur; utan idel tama, människovänliga djur; där äro fåglar,
alla sköna såsom paradisfåglar och med en sång så tjusande, att —
såsom en gammal saga lyder — man kan glömma sig kvar i
hundra år blott vid ljudet af en enda bland dem. Där äro tälthyddor,
skinande såsom silfver, och städer af klart guld. Och där bo de
saliga i en evig dag, bestrålade af ett solljus tusen gånger klarare än
värt. Och dock är där ingen tryckande hetta eller torka. Ty själfva
Guds härlighet bildar där en skugga, och genomskinliga floder af
aldrig sinande vatten bilda lifsådror i denna värld, hvars väsen är
lif och ljus. Jå, betänkom detta, m. å., en hel värld af lif och ljus
i alla sina varelser och föremål, i alla och i allt — och I hafven
bilden af uppståndelsens värld.
Rudin, EvighetsvmJcar,
16.
Förlåten.
Aposteln säger att vårt kristliga hopps ankare går innanför
förlåten. Hvad skola vi då tänka oss vid förlåten? Vi kunna närmast
tänka därpå, att öfverstepresten under det gamla testamentets tid
genom förhänget i templet gick in i det allraheligaste, där han
bestänkte nådastolen med blod och gjorde förböner för folket. Men när
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
