- Project Runeberg -  Eviga följeslagare : porträtt ur världslitteraturen /
143

(1908) [MARC] Author: Dmitrij Merezjkovskij Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Montaigne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

143

att hederliga människor djärft och öppet uttala sin
mening, att orden följa på tanken; vi måste härda vår
förvekligade hörsel, stärka den i hatet mot hycklande
smicker... Då man motsäger mig, väcker man min
uppmärksamhet men icke min vrede; jag går själf den
till mötes som motsäger mig, som undervisar mig.
Intresset för sanningen bör vara det gemensamma intresset
för den ena och den andra sidan . .. Hvad kan han
svara? Förbittringen har beröfvat honom förmågan att
döma sundt, sinnesrörelsen har kväft omdömet... I
hvilka händer jag än påträffar sanningen, hälsar jag den
med glädje, jag ger mig villigt och sträcker vapen, så
fort jag varseblir den på långt håll. Om man icke
därvid anlägger en viktig, doktrinär uppsyn, finner jag
behag i att man icke instämmer med mig, och ofta
instämmer jag med motståndarna mera af tacksamhet
för motsägelsen, än därför att jag erkänner dess
riktighet — endast för att visa, hvilket värde jag sätter på
obegränsad frihet i dispyter och gensagor.»

* *

*



Medeltidens feodala och kyrkliga organisation var
liksom enkom skapad för att undertrycka personligheten,
kväfva alla dess försök till utveckling. »Människorna»,
säger Montaigne, »hyra ut sig; deras förmögenheter
tjäna ej dem själfva utan dem, åt hvilka de leja ut sig.
Denna allmänna benägenhet är mig motbjudande. Man
måste taga vara på själens frihet ... Ingen ger ut pengar
onödigtvis, men hvar och en skänker andra både sin
tid och sitt lif; med dem äro vi mera frikostiga än
med något annat, ehuru det är det enda fall, där vi
borde vara giriga.» »Se på soldaten: utom sig af raseri,
ett mål för fientliga kulor kraflar han på den rasade
muren kring en belägrad stad; utmattad och blek af
hunger är han fast besluten att hellre dö än öppna
portarna för fienden. Ni tror, att dessa arbeta för sig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 25 00:14:21 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/evigafolj/0147.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free