Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Äro de få som varda salige? (Luk. 13:23-24)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÄRO DE FÄ SOM VARDA SALIGE.’
’45
förnedring och från vår barndom aldrig fått se
eller höra något annat, hvad skulle vi hafva
varit — hvad skulle du hafva varit, sedliga
helgon, du alltigenom utmärkte farisé, om din
ställning i ringaste mon liknat deras? Då
den fromme John Bradford en gång såg en
mördare utföras till afrättsplatsen, sade han:
»det är blott Guds nåd som gjort, att der icke
går John Bradford». Om jag, när jag ser ned
i mitt eget hjertas djupaste djup, der finner
oändliga möjligheter till brott och laster, så vet
jag icke, hvarför icke hos dem, i trots af all
deras skam och uselhet, skulle finnas oändliga
möjligheter till det goda. Och är det något
annat än en hädelse att antaga, det han, som
utrustat en menniskovarelse med rika gåfvor,
skulle i ett ögonblick »kasta honom ifrån sig
i evigt mörker»? Mig tillkommer på intet vis
att för dem liksom slå igen helvetets portar
af fruktan, att dessa portar med ännu större
rättvisa borde öppnas för mig, men jag
anbefaller dem med ödmjukhet och hopp, äfven
efter ett lif som icke ger anledning till några
förhoppningar, åt honom som icke dref från
sig publikaner och skökor och som tillät qvin-
Evighetcns hopp. 1 o
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
