Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - TILL ELIS SCHRÖDERHEIMS BIOGRAFI - Biografiska anteckningar af C. V. Lilliecrona. 1851.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Detta förtroende stannade ej ensamt inom kretsen af Schröderheims ämbetsmannaverksamhet; det utsträcktes till många och olikartade ämnen. Schröderheim hörde till konungens förtrogna umgängeskrets, och var deltagare i hans nöjen, förströelser och tidsfördrif. Hans lätta och behagliga umgängesgåfvor, qvickhet och personliga tillgifvenhet för konungen bibehöll alltid ett visst samband dem emellan, ehuru Schröderheims inflytande i affärerne betydligt sjönk, i samma mån prosten Nordins steg.
Det är numera ett fullt konstateradt faktum, att pastorater såldes under den tid, Schröderheim förestod ecklesiastikväsendet, och det enda, som kan anföras till hans ursäkt i någon mån, är, att detta missbruk var gammalt, och att han själf mindre drog fördel af denna klandervärda inkomst, än den kom andra personer till godo, dem konungen ville gynna, och således ej egde rum honom ovetande. Men denna skandal, i förening med åtskilligt annat, och konungens plan att göra Schröderheim till ärkebiskop i Upsala framkallade en sådan sinnesstämning hos presteståndet vid riksdagen 1786, att en förändring med ecklesiastikärendena blef nödvändig. En s. k. ecklesiastikberedning med Nordin i spetsen, förordnades den 1 November 1786 att handhafva befordringsväsendet inom kyrkan, och Schröderheims inflytande i dessa ämnen var slut. Han blef, såsom han sjelf yttrar sig, "sekulariserad".
Emellertid hade han vid instiftandet af Svenska Akademien den 20 Mars 1786 blifvit kallad till en af dess aderton ledamöter, och det följande året förordnades han att någon tid såsom vice landshöfding fungera i Upsala län. Det var nu fråga om att öfvertala de socknar inom detta län, som ej af kronan velat köpa husbehofsbränningsrättigheten, att ingå i en dylik öfverenskommelse, och för detta ändamål anlitades Schröderheims vältalighet, likvisst med olika framgång. Den 26 November 1787 blef han kommendör af nordstjärneorden och antog till valspråk: "Fide et Labore".
Vid riksdagen 1789, då Schröderheim fungerade såsom sekreterare i hemliga utskottet, sökte han både direkte hos konungen och hos ett par af de män, som då egde Gustafs förtroende (Wallqvist och Ahlman), att afstyra de hårdheter och ytterligheter, till hvilka konungen öfverlemnade sig emot adeln, och ville ej vara med i "parforcejagten med ofrälse stånden." I anledning af friherre Stjernelds qvarhållande i fängelset ännu länge efter riksdagens slut, skref han den 10 Oktober 1789 till konungen: "Om Eders Maj:t kände själf deras tänkesätt, som mest förtydas, skulle dessa fängelser snart öppnas. — Allernådigste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
