- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 1. Elis Schröderheim's skrifter till Konung Gustaf III:s historia jämte urval ur Schröderheim's brefväxling /
31

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Jag bär inga rökverk till min saknade konungs graf. Jag framställer honom sådan, som jag funnit honom, tillfällen och omständigheter sådana, som de visat sig för mitt omdöme. De senare förställde ofta hans naturliga lynne, gjorde honom i vissa ögonblick olik med sig själf och bedrogo samtidens omdömen: men store män vinna, om jag så får säga, äfven af sina fel uti jämförelsen med deras dygder: ofta är någon af de senare en orsak till flere af de förre. Världen erkänner redan, och sekler skola besanna, att hans egenskaper varit och blifva sällsynta i dödligheten, att han med dem i hopen af medborgare ofelbart utmärkt sig, och att hans största olycka var att födas till ett för litet kall för deras verksamhet, till konung uti ett rike, hvars tillgångar icke voro tillräckliga för hans stora vyer, i saknad hvaraf han kanske stundom skapade hvälfningar och händelser, hvilka han med ett mera inskränkt begrepp om sin och rikets ära kunnat undvika.

Jag har bekänt min egen oförmögenhet att skrifva hans historia, men jag vågar anmärka några svårigheter för dem, hvilka på längre tid känna mod och lust därtill. Hvilken regent har varit mera arbetsam än han, eller efterlemnat flere arbeten med egen hand? Hans snille omfattade alla ämnen på en gång: han manquerade i samma ögonblick attentioner, hvarken åt Catharinas eröfring af Criméen eller Siri Brahes kostymer; han gaf ordres om affärer och supéer med samma andedrägt. Han gaf dem i alla ögonblick, på alla rum; han älskade att datera författningar omkring världen, och ett böndagsplakat hade blifvit dateradt Vatikanen, om han ej hört underdåniga föreställningar. Sina konseljer sysselsatte han sällan med andra än sådana couranta mål, hvaraf han icke besvärade sig enskildt. Qvinnfolk styrde honom aldrig, sällan favoriter. Om i de senare åren baron Armfelt tillvällade sig någon förut ovanlig myndighet eller större inflytelse, så hände det i de ögonblick, då konungen, trött af sin börda och decouragerad af andras otacksamhet eller egna misstag, dem han såg och erkände, öfverlemnade sig åt den förvirring, hvaruti han under allt detta råkat att föra både sig och affärer, men hvilken han med längre lifstid ofelbart hade utredt. För öfrigt bestod Armfelts välde mera i skryt än i verklighet, och de många löften, han aldrig kunde uppfylla, vittna tillräckligen därom.

Konungen rådförde icke alltid sina ministrar, stundom likasom stal han sig undan deras uppmärksamhet; ofta brouillerade han dem själf med hvarandra eller sökte att göra det, i öfvertygelse att deras missämja tjente honom bättre, än deras enighet. Han emottog ofta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:08:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/1/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free