Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
militärer: ja — men hvilka? Grefve Arvid Stenbock helt naturligt den ene: hans embete vid vår person, hans ålder omkring 50 år, hans födsel, hans kunskaper, allt qvalificerade honom. Men den andre, den blef svårare att finna. Ändtligen föll valet på grefve Adam Ludvig Lewenhaupt. Kungen tillade därvid en reflexion öfver händelsernas besynnerliga lopp, att han vid ett sådant tillfälle skulle beledsagas af Adam, som han väl aldrig kunnat fördraga, ehuru han icke är utan verklig merit, om han ej varit en grefve Lewenhaupt. Grefve Oxenstierna och jag skulle följa efter på någon distans, tillika med Axelson, som hade fått ordres att infinna sig kl. 7 den påföljande morgonen, då vi äfven skulle komma tillbaka. Lettres de service expedierades genast till de bägge grefvarne, och oss bägge önskades en rolig natt emellan 2 och 3.
Vi återkommo kl. 7; strax därefter infunno sig grefve Arvid och grefve Adam, klädda efter den heliga kostymen uti hvita rockar, gula kyllerfärgade västar och byxor, stöflar och sporrar, hvita skärp och uniformssablar, alldeles som les chevaliers sans peur et sans reproche. Kungen höll på att stiga ur sängen, och vi hade ordres att vänta i konseljrummet. Baron Axelson ankom, syntes draga sig tillbaka ut igenom dörren, men engagerades att komma in. Han var indragen i andanom, upplyftad till de högre regionerna, men för att sätta honom à son aise, underrättade vi honom, huru vida vi, fattige syndare, voro avancerade. Han remetterade sig genast och viste oss med en viss förbehållsamhet, dock icke utan satisfaktion, skymten af en biljett till kungen, som han trodde blifva en tydlig vägvisare, och hvilken han sade vara skrifven af Halldin på hans eget bord i morgonstund, sedan han, i anledning af kungens befallning i går aftons, efterskickat honom i dag bittida; och han underrättade oss, att Halldin varit ganska öfvertygad om den största och minst förväntade verkan däraf.
Kungen blef ändtligen klädd, och baronen inkallades först ensam. Efter någon stund infördes vi andra. Konungen gick fram och till baka på golfvet med armarne på ryggen och brefvet i handen, och helsade oss god morgon med en min af harm och löje på en gång. Axelson vände sig till oss och sade: "biljetten har tranquilliserat infiniment". "Hvad?" sade kungen — nu naturligtvis hade ingen sagt något. Efter några turer fram och tillbaka satte han sig på sin stol, och sade oss: "Approchez, illustres chevaliers. Je vais vous faire la lecture".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
