Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
galererna ankommo i början af Augusti, blefvo de nödsakade att debarquera regementena vid Ingo och att stanna där till magasinernas betäckande.
Däraf hände, att öfveramiralen grefve Ehrensvärd ej kunde förstärkas af galererna och de öfriga armerade fartyg, hvilka kommo ifrån Sverige. De kunde ej passera Porkala; de nödgades förblifva där till kustens bevakning. Däraf följde först, att belägringen för Fredrikshamn, till hvilken allt var tillreds, sedan grefve Meijerfelt bemästrat sig Högfors och Kymene gård den 18 Juli, ej kunde företagas, ty förstärkningen ifrån Sverige kunde, i anseende till marschen landvägen, ej anlända förr än den 24 Augusti; och vidare, att öfveramiralen grefve Ehrensvärd blef tvungen att endast med 40 fartyg af arméens flotta gifva en batalj mot 110 fiendens den 24 Augusti uti Svensksund. Utgången är känd, och ehuru stark fiendens makt var, hade den igenom svenska tapperheten blifvit helt annorlunda, om ej igenom en enda rysk officers dristighet ett sund, som troddes vara gjordt inpraktikabelt igenom en försänkning, blifvit upprensadt och segern till den öfverlägsna sidan därigenom återgången, då den efter 8 timmars fäktande troddes vara alldeles säker på den svenska.
Följderna syntes vådliga, då man trodde fienden göra hvad han kunde; men oenighet i befälet och den sena årstiden förorsakade, att ingen följd häraf till vår skada sig härledde, endast den, att vi måste öfverlemna Högfors och stanna på vår gräns. Fienden, landstigen vid Porkala, blef ock bortdrifven igenom generalmajoren baron Armfelts och Dal-fricorpsens mandom; magasinerna konserverades och Finland fredades för vintern emot fienden. Jag fann af förra campagnens erfarenhet den allra största nödvändighet ej allenast att återställa skärgårdsflottan, utan ock att öka den så mycket som görligt vore, samt att så tidigt som ske kunde få den i sjön, helst med detta vapen operationerna kunde fullföljas och utföras, äfven då stora flottan ej kom i Finska viken.
Städerna, först i Finland och sedan flere i Sverige, byggde kanonslupar och understödde mig med mångfaldig hjälp; men ehuru berömvärd och för mig tillfredsställande var den likväl icke tillräcklig för behofvet. Jag beslöt därföre att skicka nuvarande statssekreteraren af sjöärendena Cronstedt, hvilken under bataljen varit öfveramiralens flaggman, till Pommern, för att med en ymnigare tillgång ifrån pommerska skogarne så mycket kraftigare drifva fartygens byggnad; den fortsattes tillika med all möjlig skyndsamhet uti flere svenska städer; men allt fordrade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
