Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och goda gömställen för sin egendom. Den förnuftiga delen, alltid den minsta, sysselsätter sig att tranquillisera de andre, att trösta dem med deras Konungs ömma hjärtelag och att visa, huru stridande därmed vore att icke förekomma alla anledningar till ett inbördes krig, eller att i hela rikets olycka söka hämd på några brottsliga undersåtare och hjälp utur bekymren, då Konungens egenskaper och nationens, jag vågar med trygghet säga nationens, både kärlek och patriotism bjuda så många andra utvägar, mera säkra och ärofulla. Får jag göra E. Maj:t min enskilda trosbekännelse, så tänker jag, att E. Maj:t, skild ifrån arméen, icke vill blifva i hufvudstaden, där allt och alla äro besvärlige dessutom, och för att icke mera hasta krigsoperationerna på danska sidan, än danska ministärens foglighet och uppförande kunna förtjena, upptager sin tid med denna resa och därunder tillser icke allenast hvad som kan användas till gränsens försvar, utan äfven bereder något, som jag ej förstår att namngifva, men hvilket under en orolig riksdag kan omtalas och, om nöden tränger, påkallas. I det ögonblick allmänheten kommer ifrån sin fruktan för dalkarlarne, få de illasinnade en gruflig dementi, och om E. Maj:t finner godt att nyttja det, kan då säkert mycket uträttas. — I dag har man omtalat, att kapten Tersmeden ankommit till Fahlun med ett öppet bref till landshöfdingen, som annoncerat E. Maj:ts ankomst och afsigt att upprätta tvenne regementen till 2500 man, hvarvid preste- och borgarebarn, men ingen adel, skola blifva officerare; att E. Maj:t ifrån Leksand och Mora återkommer till Fahlun, och att i Hedemora öfverstelieutenant Stiernstam icke åtnjutit någon nådebetygelse. Vidare påstås här, att arméen i Finland i dessa dagar slutar stilleståndet och sedan kommer öfver i höst; att storfursten begärt ett samtal med grefve Meijerfelt, som däruti icke kunnat ingå, och att hertigen af Södermanland proponerat storfursten ett möte, hvilket han yttrat sig önska, men icke utan lof kunnat antaga, hvilket han då skickat att begära. Man hoppas, att hertigen icke kunnat göra denna proposition utan tillåtelse, och anser detta som ett tecken af E. Maj:ts egen böjelse för en snar fred. Gardets uppbrottsordres ökar mycket inquiétuden härstädes; man tror, att de böra rödjas undan för att ej hindra dalkarlarne, och man vill ej påminna sig, att någonsin hela regementet tågat ifrån staden. Här lära äfven hafva varit öfverläggningar att hindra dem, hvilket vissa af deras officerare kanske icke varit obenägne att understödja; men det faller med mycket annat. Baron Stiernelds audiens är ingen hemlighet, och man talar äfven om ett bref, hvarmed han på gifven anledning i underdånighet uppvaktat vid E. Maj:ts
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
