Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Man kan ej utan förundran anse den vårdslöshet, det oförstånd och den feghet, hvaraf ständerna viste prof vid detta tillfälle. Tillställningen var dem icke obekant. Varnade genom det redan gjorda försöket i Christianstad, hvaremot de vidtagit så senfärdiga som omogna anstalter, andra anledningar att förtiga, hade de väl befallt trupper inrycka i Stockholm, hvilka dock ej än framkommit; men de hade icke försäkrat sig om tyg- och förrådshusen eller tagit några mått mot en alla stunder till befarande surprise. Man misstänker ock därföre några af deras hufvudmän att hafva förrådt sitt parti, i synnerhet riksrådet Funck, kammarherren baron von Essen. När rörelsen begyntes, var sekreta utskottet samladt, men åtskildes vid första tidningen, såsom drabbadt af ett åskslag. Flere de ifrigaste förföljare af konungamakten ombytte i ögonblicket sin ton och blefvo smickrare. Vid processionen till rikssalen den 21 Aug. uppbar kammarherren baron von Essen konungens släp och var angelägen att i denna förrättning väl blifva sedd. Afsigten skulle vara att visa, det ingen fanns missnöjd med konungens steg. Verkan blef denne partihöfdings egen blygd, ehuru han sedan af konungen befordrades. Det förtjenar dock anmärkas, att en enda man, generalmajoren Pechlin, var betänkt på motstånd; och då han därtill fann ingen i Stockholm benägen, reste han i hast bort till sitt regemente för att försöka hvad där kunde uträttas. Ehuru försöket misslyckades och han själf blef gripen i Jönköping, i häkte inmanad på Gripsholm samt ställd under laga tilltal (som dock aflopp med hans befrielse), bevittnade det dock hos honom en hos andra saknad sinnnesstyrka.
Den 21 Aug. kallade konungen ständerna tillsammans på rikssalen. Efter ett bevekande och dråpeligt tal, som innebar berättelsen om rikets våda, ständernas missbrukade makt och skälen till sina tagna mått, lät han föreläsa dem ett utkast till en ny regeringsform, hvilket emottogs på stunden och stället utan minsta erinran, utan minsta betänkande.
Denna allmänt kända regeringsform satte konungen i besittning af hela den verkställande makten, utom den att begynna krig. Beskattningsrättigheten skulle däremot tillkomma ständerna eller alla fyra riksstånden vid riksdagar, dem konungen ensam egde utlysa, när honom godt syntes. Lagstiftande makten tillegnades konung och ständer gemensamt, och den lagskipande Rådet, på sätt att konungen egde två röster och hvar rådsherre en i alla rättegångsmål, som efter Sveriges lag afdömdes; men i alla andra ärenden egde denna corps ingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
