- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 2. Historiska anteckningar af Gudmund Göran Adlerbeth. Band 1 /
10

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

regeringsformen. Konungen belönte rundeligen dem, som visat honom prof af nit, straffade eller näpste ingen, som varit honom emot. Regeringsärendena sysselsatte Hans Maj:t alla dagar på vissa för hvar expedition utsatta timmar. De afgjordes då af konungen i en så kallad konselj, hvartill i hvarje departement vissa riksråd voro kallade. Och ehuru i rättegångsmål Rådet hade votum decisivum, föredrogos dock dess beslut konungen i en slik justitie-konselj, innan de utfärdades till verkställande. Alla befordringar skedde i den ordning, regeringsformen utstakade. Utrikes ärendena gaf konungen en synnerlig uppmärksamhet. Han arbetade där med mycken flit och delade egen handläggning med grefve Ulrik Scheffer, hvilken han såsom kansli-president uppdragit deras yppersta vård, och som genom sitt jämna, varsamma och försigtiga förhållande redan förtjent och än vidare förtjente detta förtroende. Jämte detta allt förunte konungen alla sina undersåtare fritt tillträde till sin person, hvartill vissa eftermiddagar i veckan förordnades; utfärdade hvarjehanda nyttiga författningar, gjorde resor i landsorterna att mönstra och öfva trupperne; och om det 1772 om hösten mot norska gränsen företagna tåg, som det sades, i afseende på någon därifrån befarad fiendtlighet, hvilken afböjdes, kanhända varit mindre nödigt och snarare grundadt på en förment tillgifvenhet af detta rikes undersåtare, hvilka, således understödde, skulle falla Sverige till[1], vittnade det dock om en verksam konung, som kunde uthärda besvär och möda, slita ondt och med eget exempel uppmuntra en stridbar nation.

Under så hugneliga utsigter förflöto de första åren efter revolutionen.

Man bör dock ej neka, att äfven under den tiden ett hemligt missnöje framhviskades. Folket var vandt att granska alla regeringssaker, månge funno sig personligen lidande genom uteblifvandet af indrägtiga riksdagar, och de fingo mod till klander, då faran var förbi, samt anledning därtill genom den frihet, konungen efterhand sig tillstadde. Hans ordenteliga arbetsamhet aftynade, hans lefnad blef yppigare, hans hof mera lysande, lustbarheter därstädes anställdes vid hvarjehanda tillfällen, som vittnade om mycken uppfinning och smak, men medtogo mycken tid och mycket penningar. En inhemsk opera var inrättad i Stockholm redan 1773. Smakens och språkets förädling


[1] Ryska ministèrens not af den 15 Nov. innehöll, att kejsarinnan ärnade anse allt anfall emot Danmark såsom emot hennes eget interesse. Den besvarades med förklaring, att konungens rustningar blott haft egen säkerhet till föremål och att alla misshälligheter nu voro i godo bilagde.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:08:56 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/21/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free