Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
medtäflare och hufvudmän hvar för sitt parti inom hofvet, mellan hvilka vågen låg i konungens hand, som liksom var smickrad att flytta öfvervigten än på den ena, än på den andra skålen.
Båda dessa gunstlingar sammanstämde att underhålla konungens lust till krig. Öfverste Toll tillstyrkte det för att vara oundgänglig, för att få ett stort befäl, för att visa sin skicklighet; baron Armfelt, säker att det förutan behaga, afrådde det dock icke för att ej synas klenmodig. Redan 1772 hade konungen haft afsigter på Norge, grundade på berättelser om missnöjet där i landet och Danmarks svaga försvarsverk. Han hade sammandragit sina trupper på norska gränsen och i egen person gjort en resa dit under svepsak af sin eriksgata; men elden blef dock den gången släckt i sin gnista och freden orubbad. Öfverste Toll uppvärmde detta kittlande förslag, till verkställande hvaraf blott ett lägligt tillfälle önskades. Detta berodde till stor del på Ryssland, som nödvändigt borde vara sysselsatt, och då detta vilkor syntes inträffa genom svåra misshälligheter emellan samma rike och Porten 1783, som bådade ett fredsbrott, troddes tiden vara inne till anfallet på Danmark. Emellertid inträffade grefve Scheffers afträde ifrån ministèren, hvilken länge varit ett hinder för öfverste Tolls förslag, det han sökte utur vägen rödja. Hans efterträdare, grefve Creutz, förut ambassadör vid franska hofvet och en ypperlig skald, född att lysa på parnassen, men icke i kabinettet, satte sig snart under herr Tolls förmynderskap. Konungen, som haft ett möte med kejsarinnan i Ryssland uti Fredrikshamn, antingen för att afgöra några tvisteämnen, eller för att känna sig för hvad han på den sidan hade att vänta, anträdde mot hösten en resa till Italien, under förevändning af ett armbrott, som nödgade honom att betjena sig af baden i Pisa, men i själfva verket dels för att dölja sina hemliga anläggningar mot Danmark, dels ock kanhända hufvudsakligast för att roa sig. I hans frånvaro och under herr Tolls styrelse arbetades oupphörligen och med all drift på flottans och hela krigsmaktens iståndsättande. Nya skepp byggdes, ammunition, gevär och utredning anskaffades, gränsorterna mot Norge förbättrades, artilleri och kanoner ditfördes från Stockholm. Penningar till alla dessa behof funnos icke i skattkammaren, sedan konungen redan genom en präktig hofhållning, kostsamma utrikes resor och byggnader uttömt alla tillgångar till besparing, och han midt under dessa anstalter därmed fortfor. De måste därföre upplånas utrikes, oaktadt finansministern baron Liljencrantz’ motsägelser, som tillförne lättat, nu för sent sökte hindra denna landsförderfvande utväg att få
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
