Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfverträdas, upphörde all öfverläggning för denna gång, och ståndet åtskildes med upprörda sinnen.
Samma dag föreslog grosshandlaren Damm ifrån Göteborg i borgareståndet en tacksägelseadress till konungen för den faderliga omvårdnad, hvarmed Hans Maj:t det nästlidna året räddat Göteborg och Bohuslän; hvilken tacksägelse, på flere ledamöters tillstyrkan, blef utsträckt till de visa anstalter i gemen, Hans Maj:t vidtagit till hela rikets försvar. Någre ledamöter tillstyrkte äfven, att ståndet vid detta tillfälle måtte yttra sin afsky för de ohyggliga stämplingar, som förorsakat oordning vid finska arméen; men de fleste funno sådant böra utelåtas. Denna af borgareståndet beslutade tacksägelseadress var i det afseende vigtig, att den på visst sätt innebar ett gillande af kriget och afskar allt tillfälle till de påminnelser vid dess laglighet, som patrioterna, i händelse de egt bättre framgång, haft i sinnet.
Den 5 Februari företog adeln val af elektorer, nämligen 5 ledamöter af herre-, 7 af riddare- och 11 af svenne-klassen, hvilka efter vanligheten uppdragas skulle att utse ledamöter af adeln i utskotten. Valet utföll på de ifrigaste patrioter. I de andra tre stånden voro elektorerna redan utsedde, till tänkesätten merendels nitiske royalister. Listor till valen hade från ömse händer, liksom i forna partitiderna, blifvit utdelta.
Den 6 Februari upptogs å nyo på riddarhuset öfverläggningen angående smädeskrifterna. Det aftrugade uppskofvet hade retat en mängd ledamöter att med dubbel ifver yrka detta ärende. Bland dem sysselsatte sig i synnerhet generalmajoren von Hermanson och öfverste von Gerdten med mycken styrka att vederlägga de mot arméen i gemen utspridda förhatliga rykten. Den senare bedyrade, att det var den grofvaste osanning, att man velat afskilja Finland från Sverige, och att, om än någon enskild person hyst en sådan tanke, vore dock den finska nationen för ärlig, för välsinnad att därutinnan ingå. Han ifrade emot de ämbetsmän, som handhade polisen och ej gjort sin skyldighet, att i tid hindra sådana äreskändare utgjuta sitt etter. Han tillstyrkte, att, till förekommande af så beskaffade missbruk i framtiden, ständerna måtte på det allvarligaste anhålla om de författningars upplifvande rörande tryckfriheten, som blefvo stadgade 1774, men sedan ändrade. Detta yttrande är i det hänseende märkvärdigt, att författaren först ställt det i form af memorial och, enligt bruket med alla dylika betänkanden, hvilka väcka nya öfverläggningsämnen, uppvist det för landtmarskalken, hvilken åter lagt det under konungens ögon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
