Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
måtte förgätas, som tillfyllest visat sitt nit för konung och fädernesland, änskönt han saknat tillfälle att det genom bedrifter bevisa. Beslut om tacksägelse äfven åt honom blef ock fattadt och meddelt de öfriga stånden, hvilka ej därutinnan ingingo, emedan hertigen, såsom ofvan är förmäldt, var känd för sin tillgifvenhet för patrioterna, och sedan han nedlagt allt befäl i Finland, tillbragte sin tid i sysslolöshet.
Men hvad som gjorde denna dag framför allt märkvärdig, var direktören Frietzskys på riddarhuset uppgifna förslag till instruktion för det hemliga utskott, konungen äskat, af innehåll: 1:o att alla de mål, som i detta utskott förekomma och ej kräfva en oundgänglig hemlighet, må blifva ständernas plena meddelta; 2:o att inga sådana mål, som enligt regeringsformen och flere dess särskilda §§ äro riksens ständer förbehållna att omedelbart af dem afgöras, måtte få i detta utskott upptagas och afslutas, helst de flesta af dem blifvit andra utskott till utarbetande uppdragna och därifrån komma att ständerna in plenis föredragas. Förslaget lades på bordet.
Samma dag hade brukspatron Björkman i borgareståndet om instruktion för bemälte utskott äfven väckt fråga, hvars afgörande blifvit uppskjutet till nästa plenum. Anledningen till dessa hemställningar var egentligen den farhåga, att 47 § i regeringsformen, hvilken omförmäler ett så beskaffadt utskott, som konungen nu begärt, och hvilken tillägger detsamma alla de rättigheter, ständerna själfva innehafva öfver ärenden, som konungen synas böra hemliga hållas, kunde dragas till den mening, att frågor om bevillningar, banko- och statsverket, krig och fred m. m., utan allt ständernas deltagande där kunde afgöras, utan hinder af de efterföljande ord i §, "att alla som uppenbara vara kunna, blifva riksens ständers plena meddelta och under deras rådplägning hänskjutna". Konungen åter å sin sida ansåg all instruktion utom regeringsformens allmänna stadgande så mycket vådligare, som därmedelst hela ändamålet med utskottet kunde gå förloradt, helst i herr Frietzskys förslag konungens rättighet att ensam pröfva, när målen böra hemliga hållas, icke nog tydligen blifvit iakttagen.
När följaktligen denna fråga följande dagen, den 7 Febr., i borgareståndet kom under öfvervägande, hvarvid af talmannen äfven gafs vid handen, att utom hemliga utskottet ett särskildt öfver bankoverket komme att sättas, blef all instruktion för det förra med så stark öfverröstning afslagen, och 47 § regeringsformen ansedd tillräcklig till utstakande af utskottets skyldigheter, att herr Björkman fann sig befogad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
