Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvilken tanke på lika sätt bejakades. Konungen, som förtröt detta, yttrade kort därefter, att han torde låta göra riddarhuset föräring af grefve Lewenhaupts byst. Vidare meddeltes ridderskapet och adeln presteståndets protokollsutdrag rörande det föreslagna bevillningsutskottet hvart tredje år. Det lades ad acta, enligt någon kitsligs erinran, för att länge och väl gömmas samt aldrig mer omtalas. Slutligen framdrogs på friherre Duwalls begäran till justering den längesedan föreslagna och nu vidare öfversedda förklaringsskriften för adeln; hvilken vice landtmarskalken väl förmälte, att H. M. beslutit icke emottaga, men hvaremot anfördes, att den till eftervärldens kunskap ändå vid riddarhusprotokollet borde förvaras. Den upplästes fördenskull, och uppå vice landtmarskalkens proposition under nyssnämnda villkor bifölls till alla delar. En enda ledamot, hofpredikanten von Castanie, protesterade däremot med hög röst. Denna protest togs för hans enskilda räkning till protokollet, men ådrog honom skymfliga förolämpanden, och sades att han blef spottad i synen. Han fick kort därpå Hammarlands pastorat på Åland.
Den 21 var adeln åter församlad att taga sitt beslut om bevillningen. Friherrar Duwall och Wachtmeister, vane att gifva riddarhuset ton, vice presidenten Stjerngranat, grefvarne Claes Lewenhaupt och Ribbing m. fl. yrkade med en mun, att bevillningsutskottets förslag, dock med några jämkningar, måtte antagas, men icke på längre tid än två år, emedan bevillningsförslaget vore icke allenast så drygt, utan ock med så mycken brådska utarbetadt, att efter den tiden nödvändig jämkning tarfvades; hvarå, oaktadt hvad några få talare invände, af en ögonskenlig pluralitet begärdes proposition. Vice landtmarskalken svarade, att han hade konungens uttryckliga förbud att göra en slik proposition. Den kunde kosta honom hans hufvud, emedan därigenom föreskrefves konungen termin att göra ny riksdag, en honom ensam förbehållen rättighet enligt regeringsformen. Det invändes väl häremot, att meningen ingalunda vore att tvinga Hans Maj:t till riksdag, emedan inom två år andra utvägar ju kunde finnas att bestrida statens utgifter utan bevillning; och att, om en sådan då jämväl blefve oundgänglig, ärnade ridderskapet och adeln sig ingalunda den undandraga, men hoppades ock icke träda Kongl. Maj:ts höga rättigheter för nära, då de önskade att i lugnare tider, och enär bättre tidsutrymme gåfves, få jämka de brister i närvarande bevillningsförslag, som man dels redan insåg, dels ytterligare kunde upptäcka, en omständighet, hvarpå enskild välfärd och säkerhet hufvudsakligon berodde. Men som vice landtmarskalken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
