Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utgå. Denna vidt utseende oreda stillades genom friherre Duwalls fintlighet. "Hade", sade han. "vi trott, att konungens egenhändiga skrifvelse upplästes, så hade vi naturligtvis alla lyftat våra hattar." Friherre Düben tillade: "Vi kunde så mycket mindre tro det, som vice landtmarskalken själf icke lyftade sin hatt." Dessa inkast gåfvo anledning till saktmodigare samtal. Allt det förelupna förklarades för ett missförstånd. Vice landtmarskalken förklarade sig ega Hans Maj:ts särskilda tillstånd att få betäcka hufvudet, i anseende till sina med ära undfångna blessurer (dem ingen tillförne känt); och slutligen, att han såge sig i stånd fortsätta det företagna ämnet.
Konungens svar uppå ridderskapets och adelns genom vice landtmarskalken gjorda så kallade förfrågan, dateradt den 23 April, blef då uppläst. Det innehöll i det närmaste detsamma, som konungens föreställning till bondeståndet den 22; men ordalagen voro skarpare: att konungens rätt enligt 38 § regeringsformen skulle kränkas genom en utsatt bevillningstermin; att rikets själfständighet lupe fara, om fiendens stämplingar (hvilkas verklighet redan var bevist genom ransakningar och tryckta protokoller) kunde på bestämd tid uträknas till nyttjande af inbördes missämja; att konungen till ridderskapet och adeln uppgaf presteståndets förslag om det treåriga bevillningsutskottet; öfverlemnande till deras pröfning att till fullmäktige för sig däruti utse 4, 3, 2 besutne adelsmän för hvart län, efter styrkan af säteri och frälse, då rösterna kunde beräknas efter säteriernas och frälsehemmanens storlek.
I den brydsamma belägenhet adeln befann sig, hvars fria öfverläggningar nu för tredje gången denna riksdag genom kongl. befallningar fått band på sig, anmälte sig flere och de vanliga ledamöterna af oppositionen att tala. De förklarade förslaget om bevillningsutskottet hvart tredje år alldeles stridande mot rikets konstitution, det de fördenskull ej vågade antaga. Emellertid ankom en deputation från presteståndet, som ytterligare underrättade om ståndets tanke i detta ämne. Därefter fortsattes öfverläggningarne och slötos med adelns bifall till lagman Spaldenereutz’ yttrande. Han förklarade fritt och öppenhjärtigt, att med underdånig vördnad för konungens vilja kunde han dock ej hindra sig att med Hans Maj:t hysa olika öfvertygelse; en öfvertygelse, den han, då konung och ständer voro lika delegare i lagstiftande makten, utan förbehåll borde yttra; att efter hans begrepp om grundlagen vore bevillningsrätten kärnan af ständernas frihet, och att denna rätt sträckte sig äfven så väl till tid som till summa; att man genom föreskrifven tid för bevillningen ingalunda illuderade regeringslagarne (en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
