Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fienden, har han låtit lossa tre skott, som är rysk lösen, hvarpå en rysk fregatt svarat med lika många.
Hertigens utlåtelser tycktes utmärka mycket missnöje med konungen och jämväl med dess steg vid sista riksdag. Han sökte purgera sig från all del däruti; synnerligen påstod han sig ej hafva antagit befälet den 20 Februari kl. 6 eftermiddagen utan med uttryckligt förbehåll, att från den stunden ingen våldsamhet eller arrestering skulle ske. Adelns eftergifvenhet den 17 Februari och 27 April taxerade han för feghet och sade sig varit i den djupaste okunnighet om hela den senare dagens anstalt; likaledes, att om de trupper, som voro samlade vid slottet att i händelse af oordning nyttjas under hans befäl, verkligen behöft röras, skulle adeln visserligen af dem och honom ingenting haft att befara. Jag böd till att bevisa, det adelns parti sistbemälte dag äfvensom den 17 Februari på rikssalen var det bästa, i fall man ej velat bryta sönder hela rikskroppen. På tillfrågan hvad jag mente om Säkerhetsakten, om den vore lag eller ingen lag, svarade jag, att då man betraktar dess upphof och sättet eller formen, huru den är antagen, kunde dess kraft och laglighet vara mycken betänklighet underkastad; men som denna pröfning endast tillkom lagstiftande makten, hvilken, då riksens ständer ej äro tillhopa, är hvilande och föreställd af konungen, så trodde jag att enskilde män nu äfven så litet hade rätt att sätta sig mot densamma som mot alla andra kongl. bud och befallningar, samt att den däremot upphofve sig kunde straffas såsom en afsöndrad lem från riket.
Allmänheten oroades denna tiden genom hvarjehanda vådliga rykten, såsom skulle ryssarne profitera af detta års blida väderlek, då allsingen vinter var, utan hafvet alltjämt öppet, att med galerer göra en surprise på Stockholm. En och annan person af le corps diplomatique styrkte dessa uppgifter. Men höga vederbörande ansågo dem med förakt, som utgången ock visade, att de förtjente. En annan lika utspridd berättelse var den, att konungen med det snaraste ärnade företaga en resa till Preussen. Utländska tidningar voro däraf uppfyllde, och kläder och livréer beställdes verkligen för konungens räkning, hvilka sedermera kontramanderades. Det är troligt, att angelägenheter, synnerligen i penningevägen, voro under afgörande mellan båda hofven, uti hvilka konungen genom sin personliga närvaro trodde sig kunna vinna mer i Berlin än i Stockholm genom grefve Borch, hvilken nu efter hand blef mindre väl anskrifven hos Hans Maj:t. Det kan ock vara möjligt, att dessa rykten voro blotta finter och utspridda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
