Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för att maskera konungens kort efteråt följande helt oförmodade resa till Finland.
Konungens drift att bereda alla anstalter till ett tidigt fälttågs öppnande var äfven så märkvärdig som oförmodad. På Stockholms ej mindre än andra varf utrustades en myckenhet större och mindre skärgårdsfartyg. Roslagsskutor inköptes och apterades till kanonslupar. Stora flottan i Carlskrona iståndsattes med lika flit. Redan den 17 Mars lät Hans Maj:t genom kaptenen baron Cederström med två fregatter göra en surprise på Rogersvik i Estland. Några 40 kanoner förnaglades, och kommendanten förmåddes att uppbränna ett betydligt magasin samt förband sig till en brandskatt, som segervinnaren ej fann rådligt afbida för att upptaga, sedan någon styrka begynte samlas till motvärn. Ryssarne berätta denna coup de main såsom ganska obetydlig; men den utmärkte åtminstone, att man var vaksam och sökte tidigt nyttja tillfälle till fiendens afbräck.
Den 25 Mars, då konungens snara afresa ej mera var en hemlighet, var jag befalld att soupera på Haga. Hans Maj:t berättade då med mycken glädje, att allianstraktaten mellan Preussen och Porten
den 31 Januari kommit till stånd, att Preussen garanterat Porten alla sina besittningar på andra sidan om Donau, samt att söka förhjälpa det Krim måtte bli Porten återställdt[1]. Likaledes att i händelse det
[1] Alliansen mellan Porten och Preussen innehöll: 1:o Som ryssarnes öfvergång på andra sidan om Donau bragt den så nödiga jämnvigten i oordning, lofvar Preussen i vår förklara krig mot Ryssland och Österrike, bistå Porten med all sin makt och ej sluta förr, än den vunnit en berömlig och varaktig fred jämte säkerhet för dess hufvudstad så till lands som åt Svarta hafvet. Porten lofvar däremot låta sig angeläget vara, att vid tillkommande fred kejsaren skall till Polen återställa Galicien och Ludomirien samt bilägga tvisterna om Polens politiska interesse mellan Österrike, Ryssland, Preussen och Polen på ett för Preussiska hofvet fördelaktigt sätt, utan att Polen har skada däraf; 2:o Handels-artiklarne af a Heg. 1175 stadfästas; och Porten lofvar alla preussiska eller under preussisk flagg seglande skepp å Medelhafvet beskydd och äfven förord hos Tunis och Tripoli. 3:o Bägge makterna förbinda sig, att ej göra särskild fred med de båda kejserliga hofven, och Porten, utan Sverige, Preussen och Polen, ingen fred. Skulle i längden de tre sistnämnda makter eller en af dem bli anfallen af de bägge kejserliga hofven, så skall Porten anse ett sådant krig såsom sitt eget och bistå med all sin styrka. För det närvarande skall hvarken Porten göra fred med Ryssland eller Österrike, och i fall eröfringar göras, ej gifva dem tillbaka, förrän stridigheterna äro bilagde mellan de båda kejserliga hofven och Polen, samt innan Ryssland afgjort dem, det kan hafva med Preussen i afseende på Polens politiska intresse. Den tillkommande freden skall endast slutas under engelsk och holländsk bemedling. 4:o Efter sluten fred skall Preussen garantera Porten dess besittningar af de länder, den då erhåller, och använda sitt bemödande, att England, Holland, Sverige och Polen biträda denna garanti. Då skall ock en ny definitiv-traktat slutas i anseende till ömse sidors garanti för deras länder. 5:o Traktaten skall i Constantinopel ratificeras, så fort möjligt blir.
En traktat upprättades ock mellan Polen och Preussen d. 14 Mars, innehållande: 1:o En ömsesidig vänskap. 2:o Garanti af hvarandras besittningar. 3:o Att afböjas skulle, det ingen måtte inblanda sig i Polens angelägenheter. 4:o Om Polen fiendtligen angripes, bistår Preussen med 12,000 man infanteri och 4000 till häst, eller utsatta däremot svarande kontingenter. 5:o Men i nödfall med 30,000 man; och Polen tillbaka i slik händelse med 20,000; ja, efter omständigheterna biträda hvarandra med all sin makt. 6:o Hjälptrupperna kommenderas af en general en chef från reqvirenten. 7:o En handelstraktat skall företagas och 8:o ratifikationerna utväxlas inom fyra veckor.
Alla dessa vidt utseende afhandlingar blefvo så godt som utan verkan, sedan kejsar Josef II den 20 Febr. af lungsot afled, och hans bror och efterträdare med sitt fredliga system afböjde alla utbrott. Preussiska och österrikiska trupperna voro i full rörelse, under det man flitigt negocierade, och den 25 Juli träffade fredsafhandlingen i Reichenbach, som förmådde: att 1:o Österrike antager Preussens bemedling med Porten, samtyckande till Preussens, Englands och Hollands intervention, hvilka senare makter ock skola garantera freden, som kommer att slutas med Porten. 2:o Österrike gifver tillbaka alla från Porten eröfrade orter in statu quo. 3:o Preussen skall söka utverka, att Österrike får behålla Orsova till Banatets betäckande; och 4:o att Belgrad demoleras. 5:o Preussen förbinder sig att hvarken medelbarligen eller omedelbarligen blanda sig i nederländska oroligheterna. 6:o Konungen af Ungern får Preussens kurröst att bli kejsare. 7:o Ryssland skall anmodas att skicka fullmäktige till en kongress med Porten och antaga Preussens bemedling. Ratifikationerna utväxlades d. 8 Aug. Emellertid var stillestånd mellan Österrike och Porten slutet och den omnämda kongressen öppnades i Bucharest samt flyttades sedan till Szistova. Freden emellan Ryssland å ena sidan samt Preussen och Polen blef äfvenledes orubbad oaktadt alla rustningar. England förblef ock stillasittande under en uppvuxen misshällighet med Spanien öfver engelska fartygs uppbringande i Nootka-sundet på vestra kusten af Mexico, hvilket förorsakade stora krigsrustningar, till dess allt i godo afgjordes i Madrid den 24 Juli på sätt, att Spanien lofvade ersätta all skada, gifva satisfaktion och förklarade sig benäget till vidare öfverenskommelse. Nya oroligheter uppkommo väl kort därpå i anledning af spaniorernas ytterligare våld mot en engelsk kapten, Macdonald, i Vestindien, men bilades under nya rustningar, och sedan franska nationalförsamlingen förklarat sig i fall af fredsbrott vilja understödja Spanien med hela sin sjömakt, genom konventionen i Madrid den 27 November, hvarigenom England återfick de landsträckor på vestra Nord-Amerikanska kusten, det mist 1789, ersättning för den skada dess fartyg lidit, fritt fiske och segelfart i Stilla hafvet, och genom en hemlig artikel ön Juan Fernandez sig afträdd. Allt detta visar åtminstone, att den då rådande politiken i kabinetterna syntes vara att declinera krig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 00:08:56 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/f3gd/21/0233.html
