- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 2. Historiska anteckningar af Gudmund Göran Adlerbeth. Band 1 /
230

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ord af riksrådet Hjärne, sedan riksrådet Hermansons utkast, som var uppsatt i stil af franska parlamenternas föreställningar, ej af dess medbröder blifvit gilladt. Det andra svar på H. Maj:ts meddelade underrättelse, att han antagit engelsk och preussisk mediation, innehållande Rådets lyckönskan till detta vigtiga steg, hvarmedelst H. Maj:t ensam åtagit sig ansvar för den ändring, det medförde i Sveriges gamla förbundssystem. H. Maj:t tillade, att det första brefvet, hvilket ock med ordinarie post och ej med kurir var H. Maj:t tillsändt, synts H. Maj:t så förgripligt, att H. Maj:t ej allenast besinnat sig på, om H. Maj:t skulle det besvara, hvilket dock därföre skett, att H. Maj:t ej ville sätta riket i eld på alla ställen; utan ock att H. Maj:t därföre kunnat döma Rådet från sina hufvuden, emedan de ej hade lof att gifva råd utan att vara af konungen rådförde; och på min erinran, att regeringsformen icke innebar något tydligt förbud i sådant hänseende, svarade H. Maj:t, att praxis sedan 1772 och konungens då gjorda fördelning af rådkammaren blifvit en i detta mål gällande regeringslag.

Den 30 November vid soupern yttrade H. Maj:t, att 1789 års batalj i Svensksund misslyckades därföre, att grefve Ehrensvärd ej gjort tillräckliga försänkningar. (Andra påstå, att han velat göra sådana, men ej därtill fått H. Maj:ts tillstånd, samt att han jämväl, sedan Aspö-eskadern var slagen, velat sluta upp och retirera, hvilket konungen ock nekat). H. Maj:t tillade vidare, att grefve Ehrensvärd efter bataljen öfvergaf flottan och kom till konungen i Kymmenegård. Efter öfversten, sedermera kontreamiralen Rosensteins berättelse till mig, hade han öfvertalat grefve Ehrensvärd att lemna flottan för att ej falla i ryssarnes händer, som skulle varit smickrade att hafva gjort fiendtliga chefen till fånge. H. Maj:t frågade honom, som inkom helt blodig, hvar flottan var? Svar: "E. Maj:t har ingen". Medan han var hos konungen, ankom hans adjutant, Wahlman, med rapport, att flottan lyckligen framkommit till Svartholmen. I anledning af detta sade sig H. Maj:t i somras vid faror, då man rådde honom att sauvera sin egen person, alltid hafva svarat: "Öfveramiralen kan öfvergifva flottan, men jag icke". Dagen efter samma batalj satt grefve Ehrensvärd i kongl. sekreteraren Ehrenströms tält och ritade en karikatyr efter sin vana. Konungen kom och fick se den. På tillfrågan hvad det vore svarades: "Arméens flottas reträtt". Denna kallsinniga filosofi af en chef stötte mycket konungen.

Den ... December presenterades H. Maj:t på dess lever genom hertigen af Södermanland en graverad karta öfver reträtten från

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:08:56 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/21/0264.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free