- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 2. Historiska anteckningar af Gudmund Göran Adlerbeth. Band 1 /
231

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Björkösund, stucken af professor Gillberg. Konungen fann arméens flotta där föreställd i mycken oreda, tog kartan onådigt, befallde alla exemplar seqvestreras och en ny riktigare författas. Många påstå dock, att den framgifna var föreställd efter naturen.

Julhelgen tillbragte H. Maj:t på nya Haga i ett litet sällskap af riksrådet Oxenstjerna, baronerna Hamilton, Gyllengranat, grefve Taube, kammarjunkaren Möllersvärd. Om aftnarne såg H. Maj:t gäster ifrån staden, som efter soupern återreste. Den 23 December, då jag var utbefalld, bar H. Maj:t polsk drägt, berömde den mycket och inviterade de närvarande att antaga den som frack; sägande sig ångra, att han ej 1778 inrättat den till svensk déshabiller. Flere kavaljerer läto ock göra sig polska kläder. I utländska tidningar utspriddes vid samma tid, att både H. Maj:t och hertigen af Södermanland satt sig "sur les rangs" att blifva tronföljare i Polen. Vid något tillfälle, då H. Maj:t förtäljde mig, att kurfursten af Sachsen, åt hvilken polska kronan tillbjöds, ej ville hafva den, svarade jag, att jag fann denna conduite långt visare än hans förfäders, som köpt denna précaira krona med blod och skada. H. Maj:t svarade därpå i termer, som nästan förrådde hans egen böjelse för densamma: att polska kronan likväl vore en vacker pension, och att, om konungens makt vore inskränkt, kunde han taga dessa penningar och för öfrigt låta polackarne göra hvad de ville. Jag invände väl, att denna rol var föga smickrande för en monark; men svaret blef: "För en konung af 25 år, icke för en af 50".

*



1791 hade varit att räkna för ett at Sveriges lyckliga år, om icke den då rådande stillheten endast tjent att upptäcka skadorna af föregående stormar och att bereda nya.

Konungen uppehöll sig först i Januari beständigt på Haga och delade sedermera efter vanligheten sitt vistande mellan detta slott och hufvudstaden. I denna senare blefvo gatorna under julhelgen osäkra. Flera personer blefvo röfvade, andra angripna, som undkommo faran genom flykten eller ett modigt försvar. I en stad, där allmän säkerhet varit så heligt bevakad som i Stockholm, uppväckte detta mycken bestörtning. Man tillade nya gardesregementet[1] skulden, hvarest en

[1] Konungen, som trodde sig ega all anledning att misstro det gamla lifgardesregementet, hade minskat detsamma från tre till två bataljoner och upprättat tvenne nya bataljoner till sin vakt, den ena infanteri och den andra jägare, som i vakthållningen skiftade och deltogo med gamla gardet. Officerarne vid de nya gardesbataljonerna voro mest ofrälse och deras chef generalen baron Armfelt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:08:56 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/21/0265.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free