Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppgifvit det förslag, att alla räntor, som voro utfästa öfver 4 procent, skulle få gäldas med riksgäldsmynt, och att jämväl kapitaler, som voro upplånta i bankomynt, enär de af långifvaren inkräfdes, men ej då de af låntagaren uppsades, skulle få betalas i riksgäldsmynt, dock med 6 procents tillökning på kapitalet; hvarifrån likväl både för banken och diskonter på bankomynt undantag voro gjorda; äfvensom alla köpeskillingar på fastigheter, som voro utfästa efter den 2 Febr. 1791, från samma tillstyrkande voro undantagne. Detta förslag, uppgifvet och understödt af flera gäldbundna ledamöter i hemliga utskottet, kränkande eganderätten, men framställande ett skenfagert hopp att styra den så högt befarade agiostegringen, då behofvet af bankomynt ansenligen minskades, vann i utskottet bifall genom votering med en knapp pluralitet och meddelades ständerna i form af K. Maj:ts proposition, hvaröfver de egde att sina tankar afgifva, samt blef af de tre ofrälse stånden jämväl samtyckt, dock i borgareståndet ej utan svårighet och efter votering.
Öfver detta ämne utlät sig ridderskapet och adeln den 23 Febr. i likstämmighet med grefve Brahes votum, att som inga författningar böra medföra någon retroaktiv verkan, som här skulle tyckas inträffa; alltså kunde ridderskapet och adeln konungen ej därtill i underdånighet styrka; men att sedan de tre medstånden därtill samtyckte, måste ridderskapet och adeln därvid låta bero.
Denna dag fingo äfven de ofrälse ståndens deputerade företräde med ofvannämnde tacksägelseadress för Säkerhetsakten m. m. Konungen svarade, att dessa författningar redan vunnit den stadga, att deras intagande i riksdagsbeslutet ej vore nödigt; men att de skulle blifva ämne för ett biafsked, som H. Maj:t med de tre ofrälse talmännen ville underteckna. H. Maj:t försäkrade för öfrigt, att de ofrälse stånden orubbade skulle bibehållas vid de förmåner, dem efter naturlig rätt och billighet förunnade blifvit, och lofvade inplanta samma tänkesätt hos kronprinsen, jämte flera komplimenter. Detta biafsked utfärdades och aftrycktes efter riksdagens slut, och adeln skonades från allt deltagande till söndrings undvikande.
Riksdagen liksom brådstörtades nu till sitt slut. Den afblåstes den 23 Febr. och den 24 hölls riksdagspredikan, hvarjämte konungen i ett prydligt och med de mest smickrande tacksägelser, de mest förbindliga löften uppfylldt tal hemförlofvade ständerna. Riksdagsbeslutet innefattade i fem momenter: ständernas tacksägelse för konungens hjältemod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
