Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
beror, ömsom förmått honom till efterlåtenhet och våldsamheter; misstag, grundade på denne herres misstroende till sig själf, och nu mera än någon annan tid vådliga genom de laggrannaste omständigheter så inom som utom riket.
Frankrike hade detta år företett ett så stort skådespel, att det på visst sätt hörer till alla rikens historia. Själf hade det förklarat krig mot kejsaren; konungen i Preussen och en del tyska riksständer togo därutinnan mot Frankrike en uppenbar del, och kombinerade arméer inbröto i Frankrike i slutet af Juli månad. En ny revolution förändrade den 10 Augusti hela Frankrikes ställning. Jacobinerna, segrande öfver kontrapartiet, utförde sin plan att afskaffa konungamakten, då Tuilerierna denna dag blefvo stormade; schweizergardet, som försvarat slottet till det yttersta, af pöbeln massakreradt; konungen, som med sin familj tagit sin tillflykt till nationalassembléen, genom dess beslut suspenderad och arresterad först i Palais de Luxembourg, slutligen i Tempeltornet, och ett nationalkonvent till den 20 September till Paris sammankalladt i nationalassembléens ställe. Exekutiva makten lemnades emellertid i händerna på en konselj, bestående af statsministrarne. De förr med största förtroende nyttjade ämbetsmän afdankades, nya tillsattes och arresterna uppfylldes med en myckenhet af de mest ansedda personer och medborgare, misstänkta för delaktighet i en kontrarevolution, som tjente till svepsak för alla de föröfvade våldsamheter. Emellertid inrättades den oinskränktaste demokrati; friheten hade i tre år varit nationens lösen, nu blef det jämnlikheten. Konungamakt, adel, prester, aristokrati, blefvo målet för alla hädelser, och, det man minst förmodat, arméerna ingingo i alla dessa tänkesätt.
Fienderna inträngde emellertid i hjärtat af landet. Longwy och Verdun voro intagna, Champagne härjades redan, Paris hotades och dess invånare sågo sig nödsakade att arbeta på retranchementer mot den anfallande fienden, medan i Flandern Lille och Thionville belägrades. Under den jäsning och bestörtning, som häraf i hufvudstaden uppkom, föreföll ett nytt upplopp den 2 Sept., då pöbeln bröt upp fängelserna, aflifvade fångarne och däribland själfva drottningens öfverhofmästarinna, prinsessan Lamballe, hvars hufvud stacks upp på en pik och visades drottningen genom fönsterna i hennes arrest. 3000 människor omkommo på denna blodiga dagen, och konungens och drottningens personer frälstes med möda och endast genom den föreställning, att nationen borde spara dem till ett mera högtidligt exempel. Enär nationalkonventet kort därefter sammanträdde, blef dess första
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
