Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
beslut att förklara konungamakten för alltid afskaffad, Frankrike för en republik, och än vidare att Ludvig XVI genom formlig rättegång borde tilltalas inför nationen. Alla emigranter förklarades tillika såsom fäderneslandets fiender, förfallna från alla medborgerliga rättigheter och fågelfria, i fall de visade sig inom fransk gräns.
Krigslyckan fick vid samma tid den mest oförmodade vändning. Franske generalen Dumouriez, som sades på tre sidor i Champagne vara innesluten af fienden, frälste sig icke allenast ur trängseln, utan, sedan fransoserna bemäktigat sig Speier och Worms samt fiendtliga magasinerna, måste konungen af Preussen, som skrutit att inom September månads slut soupera med franska prinsarne i Tuilerierna, i största hast draga sig jämte kejserliga trupperna tillbaka, lemna de gjorda eröfringarne, se den kombinerade arméen dagligen förminskas af hunger, smittosamma sjukdomar och en förföljande fiendes svärd, och de djärfva republikaner, han och kejsaren varit så säkra att tukta, föra sina vapen och grundsatser in uti tyska riket, eröfra Mainz och Frankfurt; snart, efter upphäfvande af belägringen af Lille, intränga i Nederländerna och, efter en vunnen seger vid Gemappes nära Mons, inom November månads slut vara mästare af allt hvad kejsaren därstädes innehaft; hvarjämte en fransysk armé, att förekomma konungens af Sardinien tillärnade fredsbrott, inbrutit i Savoyen och knappt visat sig, förrän detta land blifvit underlagdt tillika med grefskapet Nizza, som begärt att införlifvas i franska republiken.
Sådana framsteg skakade alla troner. Frihetsandan, länge qväfd under despotismens tyngd, utblossade nästan i alla länder; och i en slik jäsning blef styrelsekonsten i samma mån svårare, som undersåtares sinnen ömtåligare och deras ögon både djärfvare och skarpsyntare att granska regenternas fel.
Verkningarne häraf sträckte sig äfven till Norden. Man lemnar därhän, hvad särskild del M. Verninac och baron Staël egt uti jacobinska grundsatsers utspridande i Stockholm; men de togo detta år ett säkert rotfäste i mångas sinnen, synnerligen bland de yngre, så bland frälse som ofrälse, hvilka sammanträdde i klubbar, ifrade mot konung och adel och ansågo alla distinktioner mellan medborgare för ofelbara skäl till staters olycka. De oförsyntaste bullrade äfven på skådespelen, ville behålla hattarne på hufvudet, fast de kongl. personerna voro tillstädes, och applåderade på ett öfverdrifvet sätt med skri och gny sådana ställen i operan Gustaf Wasa, som då speltes, andra pjeser att förtiga,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
