Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvilka innehöllo frihetens beröm. Ringa händelser i sig själfva och föga annat än barnlekar, men som dock måla tidens lynne.
Att i sådana omständigheter åtnöjas med en monarkisk regering hade varit ett underverk. Men utom de allmänna anledningar, dessa frihets-zeloter hade att klandra hertigens, så väl som all styrelse af en enda person, trodde sig en annan del af nationen därtill ega särskilda orsaker. De, som varit nyttjade af den framlidne konungen eller voro honom särskildt tillgifna, voro icke allenast missnöjda att hafva förlorat sitt forna inflytande, utan jämväl stötte att se alla nya författningar kasta skugga på den forna förvaltningen.
Men hvad mera gick dem till sinnes, var den oväntade lindrighet, hvarmed de i konung Gustaf III:s mord delaktiga blifvit handterade, — och däruti instämde hela den opartiska delen af nationen. Ehuru skenfager den förevändning var, under hvilken de fyra till döden dömdes lif blifvit skonade, var den likväl hvarken trodd eller gillad; och man insåg ej tillräckliga skäl att mildra rättvisans fordringar hos en regent, som hade en företrädares, en broders och konungars gemensamma sak att hämna. Man lade hertigen till last en osannfärdig uppgift. Man vågade utsprida, att de brottslige köpt en så lindrig medfart. Mot slutet af dessas arresttid, hade de blifvit förplägade med ett slags öfverflöd utur konungens kök; ja, man hade tillåtit dem se sällskaper och roa sig med bjudna vänner, som till myckenhet infunno sig hos dem i fängelserna. Sådant allt hade hos allmänheten förorsakat en förargelse, som till öfverflöd retades af mångas oförsigtiga utlåtelser (general Duwall, baron Carl de Geer m. fl.), som utan förbehåll förklarade Ankarström för en martyr af friheten och nästan förgudade hans minne såsom en fäderneslandets befriare. När frampå hösten kanslirådet von Engeström flyttades från Waxholms till Upsala slott och där njöt en nästan oinskränkt frihet att besöka hvem han ville samt resa fram och tillbaka mellan staden och sin ej långt därifrån belägna sätesgård, ökades uppseendet så, att regeringen äfven mot årets slut nödgades befalla, det han skulle hålla sig inne på slottet.
Man förebrådde för öfrigt H. K. H. en mindre sorgfällighet om hushållning, än han gifvit hopp att vänta. Hofhållningen hade efter framlidne konungens död ej kostat mindre än förr; staten blifvit ökad genom onödiga riksämbeten, nya löner och pensioner; hertigen hade till prydnad af sina rum användt en omkostnad, som, i fall i sig själf obetydlig, likväl vittnade om en smak för yppighet, stridande mot hans egna varningar, och hvilka i brist af exempel blefvo utan verkan. Samma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>