Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
makt. Detta misshagade; det sista ordet ansågs såsom tillstyrkan af riksdag, som ock förmodligen därmed mentes. Justitiekansleren anbefalldes att besöka kommersekollegium, låta förstå hertigens missnöje och befallning, att betänkandet borde återtagas samt beslutet annulleras i protokollet. Presidenten h. exc. Liljencrantz svarade, att protokollets annullerande ej stode i kollegii makt, men väl att H. K. H:ts befallning därom i dagens protokoll skulle intagas. Enskildt bevisade han justitiekansleren, att det illa ansedda betänkandet varit ett uppfyllande af kollegii ovillkorliga skyldighet enligt dess instruktion, samt att det därföre aldrig lagligen kunde tilltalas.
Emellertid föll härigenom riksrådet Liljencrantz’ redan mycket minskade kredit helt och hållet, och hans erkända skicklighet i finansärenden blef därigenom hvarken tillitad eller nyttig i ett tidskifte, då den kanhända varit mest af nöden. Den i svenska riksdagshistorien sedan 1761 mycket, men ej till sin fördel bekante baron Josias Carl Cederhjelm blef i stället rådförd. Denne man, som vid förrbemälte riksdag med mössekassan gått öfver till hattarne och sedermera alltjämt nyttjat sina talanger och insigter blott till egen, aldrig till det allmännas gagn, samt ej allenast samlat en betydlig förmögenhet, utan ock under Gustaf III:s tid briguerade att bli finansminister, hvilket förslag dock stannade vid en kommerserådsplats, den han sedermera af missnöje återlemnade, framträdde nu utur sin retraite, och sedan han först genom brefväxling med baron Reuterholm, sedermera med rikskansleren gifvit hopp om alla finansoredors botande, ankom till Stockholm i November samt erhöll ett traktamente utur statskontoret af 83 rdr 16 sk. för månaden. Utan någon karakter, med betingande att hvarken om hand hafva publika medel eller därföre behöfva göra redo, hade han genast flere konferenser med hertigen. Han skall ock i afsigt att nedsätta agiotagen hafva erhållit plein-pouvoir att öfver detta ämne ingå i nödiga öfverläggningar med statskontoret, banko- och riksgäldsfullmäktige samt grosshandelssocieteten. Men hans fräjd lade ett oöfvervinnerligt hinder i vägen för alla hans förslag.
Därtill kom, att han i Extra Posten den 13 December lät införa reflexioner angående personlig rikedom, som alldeles gingo in i fransyska sansculotte-systemet och oroade alla om lugn och trygghet måne medborgare. Efter några anmärkningar om billigheten att inskränka friheten att göra fideikommisser inom vissa gränser, på det de ej måtte öfverskrida en viss afkastning, framställdes där såsom ett hjälpmedel i kronans trångmål, att hon, lika som fordom kyrkan, måtte i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
