Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Silfverhjelm; befriades äfven från halsjärnet. Den samlade folkskaran skall visat mera medlidande än bitterhet emot henne, och få hördes utgjuta de försmädelser, som vid spektakel af slika brottsliga äro vanliga. Sedan hon med tämligen lugn contenance uthärdat sitt öde till kl. 3/4 på 12, svimmade hon och fördes då genast till spinnhuset, hvarest hon fick tvenne rum och frihet att se sina anhöriga.
Det försäkras, att rikskansleren i konseljen den 22 tillstyrkt, det hon måtte slita ris, men att riksdrotsens föreställning sådant förekommit. Det var tydligt, att den förnedring, som öfvergick både henne och baron Armfelts namn, påsyftade att de aldrig vid någon framtida förändring skulle kunna rehabiliteras. Men hård syntes allmänheten denna medfart, äfvensom Mineurs och Forsters fängelse och den stränghet, hvarmed de flesta arrestanterna blifvit behandlade, i det hvarken Ehrenström eller Aminoff fått se sina anhöriga eller emottaga tidningar ifrån dem mer än ganska få gånger; då likväl konungamördarne, snart sagdt från första stund af deras häktande, fått njuta denna hugnad; hvaröfver de i sina besvär bitterligen sig beklagade. Ja, advokatfiskalen hade i sina besvär öfver hofrättens dom i anseende till Ehrenström (uppsatta af Reuterholms utkorade redskap, expeditions-sekreteraren Edman) ej haft försyn påstå, att Armfelts brott vore till alla delar så vederstyggligt som konungamordet. Denna kontrast frapperade och gjorde elak verkan[1].
För Ehrenström troddes ingen nåd ega rum. Han bereddes till döden kristligen och med en sinnesstyrka, värdig en bättre sak. Man väntade med otålighet att se, om han skulle undergå ett efter lagen kanhända välförtjent dödsstraff, då regeringen två år tillförne ådagalagt så mycken mildhet; och smädeskrifter uppslogos på kåken af innehåll, "att den vore stället för en blodtörstig R., som under en svag regents spira föröfvar grymheter". Man vet icke, om det var i afseende på den nog höjda allmänna rösten eller af en ädlare driffjäder, som Ehrenström benådades. Beslutet därom daterades dock den 22 September och sades på hertigens befallning vara tillsvidare hemligt hållet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
