- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 2. Historiska anteckningar af Gudmund Göran Adlerbeth. Band 2 /
118

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

grefve Fersens förtjenst framställd utan förbehåll i full dag, dock utan förhöjning af smicker.

Däribland förekom mycket som misshagade, och hvarom personer, som vid sammankomsten voro närvarande, skyndade att underrätta hertigen. Bland dem nämnes isynnerhet generallöjtnanten baron Taube, som skall yttrat, att talet var brottsligt och att författaren förtjenade stå på schavott. Med den tilläggning och misstydning, som vid blotta afhörandet af ett slikt arbete är så lätt, förebråddes Silfverstolpe, att han berömt 1720 års regeringssätt, hvaröfver jag vill minnas att han blott yttrade, det Sveriges handel, slöjder, näringar och folkmängd under de femtio år det räckte, tilltagit; att han sagt, det grefve Fersen vid 1780 års riksdag, jämte flera riddarhusets ledamöter, med heder trädt i arrest[1], samt att ännu flere däruti velat vara honom följaktige, och att i gemen jacobiniska andan, skadlig för allmänna lugnet, herrskade i hela stycket. Jag påminner mig ock, att hans utlåtelser om grefve Brahes olycka vid 1756 års riksdag alldeles icke instämde med konung Gustaf III:s brevet för hans son på excellensvärdigheten och den unge konungens tal, då denne senare nämndes till serafimerriddare.

Misshaget öfver detta tal drabbade icke blott Silfverstolpe, utan akademien, för hvilken det var hållet. Man inbillade sig, att inträdestalen alltid upplästes och justerades i en enskild sammankomst, innan de offentligen höllos, och tillade sekreteraren och direktören en rättighet, den de efter statuterna icke hade, att ändra hvad som pröfvades tarfva ändring. Det är sannt, att direktören, tvungen att besvara inträdestalen, nödvändigt af dem borde få del, innan de upplästes, och att bruket äfven var att meddela dem sekreteraren. Men de voro hvarken skyldiga eller berättigade att därvid göra påminnelser. Inträdestalen, vida skilda från belönta skrifter, som, af akademien gillade, med dess sanktion utkomma, äro ej annat än enskilda arbeten, för hvilka ansvaret odeladt tillhörer författaren. Detta hade man icke eftersinnat och på en oriktig supposition grundat akademiens ansvarighet för ett tal, hvilket för dess fleste ledamöter var lika så nytt, som för hvar och en af de öfriga åhörarne. Det är ock möjligt, att man blott ville nyttja denna förevändning att angripa akademien. Detta uppsåt verkställdes.


[1] Detta uttryck skall konungen, som var närvarande, misstyckt och ansett qväljande för sin fars minne.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/22/0127.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free