Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Silfverstolpe slapp väl fiskaliskt tilltal, men uppkallades den 10 till öfverstekammarherren och befalldes genom honom att återlemna sin fullmakt på hofjunkare- och handsekreteraresysslan hos enkedrottningen. Detta lärer skett utan H. Maj:ts vetskap. Till sin lycka hade han nyss tillförne blifvit af riddarhusdirektionen utnämnd till riddarhussekreterare, så att han saknade hvarken beställning eller lön. Enkedrottningen bibehöll honom ock vid hans lön af hennes medel.
Ifrån denna tid rönte Rosenstein alla utvärtes prof af ynnest och aktning. En hans systerson, för hvars befordran han förut förgäfves interesserat sig, åtnjöt den nu opåmint genom hertigens nåd. Det syntes, som ville man vinna honom, sedan han ej kunnat störtas, och han fick njuta sin oskuld i fred, jämte publikens ökade tillgifvenhet.
Uppmärksamheten drogs hos allmänheten ifrån svenska akademiens katastrof på nya händelser. Den första var ombytet i högsta domstolen af tvenne ledamöter, hofrättsrådet grefve Taube och hofrättsrådet Wåhlin. Den förre hade vid pröfningen af Armfelts sak icke kunnat förmås att skärpa hofrättens dom, och på justitiekanslerens påminnelse att komma ihåg sin välfärd gifvit till svars, att han blott kom ihåg sitt samvete. Han fick nu till efterträdare hofrättsrådet Ehrenheim, en dum och okunnig man, men visionär och klient af Reuterholmarne. Wåhlin åter måste afträda för att lemna rum åt häradshöfdingen Smalén, domare i den domsaga, där dessa herrars egendom Svedja var belägen; som ock vid anträdet af sitt nya förtroendesämbete erhöll en lagmansfullmakt.
Grefve Ruuths och generallöjtnant Tolls rättegångar gjorde starkare uppseende. Den förstnämnde fortsattes ifrån det förflutna året i kammarrevisionen under en eftertänklig libellering, hvaruti aktor utan mycket omsvep lät förstå sin misstanke, att konung Gustaf III:s namn på de företedda qvittenserna var efterapadt. Den 13 Mars afgaf referenten, assessor Brundstedt, sitt betänkande, som i allt biföll aktors påstående. De öfriga ledamöterna gingo på flera sätt "in partes"; men enligt pluralitetens beslut föll utslaget den 28 Mars sålunda, att de företedde vidimerade afskrifter af så kallade hemliga protokoll, hvilka i original icke kunnat uppvisas, icke kunde tillerkännas den gällande kraft, h. exc. Ruuth sig till styrka därmed påsyftat; och vidare 1:o att de åtta reversaler, med konung Gustaf III:s öfvertecknade namn, på 324,693 r:dr, icke kunde antagas för gällande qvittenser, då all annan nödig verifikation eller formlig liqvidation och decharge saknades, hvarföre h. exc. Ruuth fyra månaders tid förunnades att inkomma med de skäl och bevis,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
