Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tjenstlösheten fått behålla. Den mot baron Reuterholm så tjenstaktige Bregard entledigades från sin postkommissariebeställning i Hamburg. För sammanhanget kan nämnas, att nästa vår öfverstelöjtnantsbeställningen vid Svea garde fråntogs öfversten baron Bennet, som flyttades till öfverstebeställningen för Jönköpings regemente, hvars öfverste, baron Friesendorff, i stället blef öfverstelöjtnant vid bemälda gardesregemente, och att sedan öfversten vid artilleriet i Stockholm baron Gyllengranat fått afsked, hans ämbete uppdrogs åt öfversten baron Otto Wrede, som snart under sitt befäl förenade hela artilleriet i Sverige och Finland, hvilket hertigen delat emellan fyra öfverstar, och hvarmedelst det nyskapade generalsämbetet vid artilleriet tillika upphörde. Skälen till Bennets och Gyllengranats deplacerande äro obekanta, men att den senare var arresterad för misstanke om delaktighet i konungamordet 1792, undföll icke uppmärksamheten.
Inom årets slut frigaf konungen kaffe, hvilket sedan den 1 Jan. 1794 varit förbjudet. Att samma förbud nästan utan försyn varit öfverträdt, och att kronan var i förlust af all tull för införseln af denna öfverflödsvara, voro tillräckliga skäl, då konungen icke genom en stötande stränghet ville hålla hand öfver en författning, som så ögonskenligen stridde mot nationens smak och till en del mot de begrepp om frihet, som senare tiders tänkesätt medfört.
Kanslersämbetets bestridande för Upsala akademi åtog sig konungen själf. Anledningen var, att då val skulle anställas, några professorer, som under förmyndareregeringen genom presidenten Lode och kanslerssekreteraren Eurén styrt alla akademiska ärenden, föreslogo hertigen af Östergötland, men fjorton satte sig tillsammans att välja på landshöfdingen Rosenstein. Konungen, härom underrättad, tog i denna ledsamma ställning, där å ena sidan akademiens väl och å den andra en incongruitet var i fråga, det beslut att tills vidare själf antaga sig akademiens omedelbara beskydd och att därvid nyttja Rosenstein såsom föredragande i dithörande ärenden, hvilket i själfva verket ändå gjorde honom till kansler, utan att stöta former eller väcka afund. Svenska akademien väcktes ur sin dvala, då konungen några dagar innan dess högtidsdag inföll, den 20 December, lät Rosenstein förstå, att den på vanligt sätt skulle få firas och akademien sedermera på förr vanligt sätt fortsätta sina göromål. Man påstår, att denna rättvisa varit det ibland konungens steg, som hertigen mest förtrutit.
Konungens uppförande och lefnadssätt ådagalade egenskaper, som ej annat kunde än tillvinna honom den tillgifvenhet, hans ungdom, hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
