- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 2. Historiska anteckningar af Gudmund Göran Adlerbeth. Band 2 /
190

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och deras familjer, äfven från äldre tider, seqvestrerades. Roms yppersta konststycken i bildhuggeri och målning togos i besittning och fördes till Paris. En stor del mot fransmännen mindre välsinnade kardinaler hade redan tagit flykten. Den olycklige påfven själf fördes eskorterad af franska trupper till sin gräns och begaf sig därifrån först till Siena, samt någon tid därefter till Florenz, hvarest han inrymdes i Carthäuserklostret, bar sin olycka med värdighet och mest lefde af andra katolska länders sammanskott. Den nya republikens grundvalar skakades dock af söndring, insurrektioner och inhemsk strid, som förorsakade nöd, tårar och blodsutgjutelser. Fransoserna förverkade där ock snart sin titel af befriare genom förtryck och plundring.

Emellertid hade de äfven omstöpt en annan stat i Europa, som genom sitt fredliga system, sin idoghet och jämväl sina vigtiga tjenster emot Frankrike syntes förtjenat ett annat bemötande. Frankrike hade bemäktigat sig Basel och flere dess tillhörigheter, som förut tillhört Schweiziska republiken. Det underblåste partianden i kantonerna, där demokrater uppreste sig emot aristokratiska förvaltningen. Franska våldsamheterna bemöttes af de större kantonerna med mod och försvarsanstalter. Särdeles utmärkte sig däri Bern; och sedan fransmännen förgäfves fordrat aristokratiska regeringssättets förändring till demokratiskt, utbröto fiendtligheterna i Februari. Efter ett fältslag samt tapperhetsprof af Bernarne, som skulle hedrat Athen och Sparta, eröfrades hufvudstaden i Mars. Några af de smärre kantonerna, som ej ändå ville gifva vika, tvungos med vapen. Ändtligen demokratiserades hela landet. Helvetiska nationens representanter samlades i Aarau att inrätta sin konstitution i likhet med den franska. Det verkställdes, men inseglet på den nya friheten var våld, rof och förtryck; och beskyddarne gjorde skäl för [namnet af] tyranner. Vid denna tid införlifvades ock Genève med Franska republiken.

Dessa händelser, hvartill får läggas den, att fransoserna satte sig i besittning af citadellet i Turin samt af Genua, instämde ingalunda med status quo vid freden i Campo Formio och kunde således icke annat än väcka missnöje vid Wienska hofvet. Redan i April hade freden varit på vägen att störas genom ett oväsende, som i Wien uppkommit af den anledning, att franske därvarande ambassadören Bernadotte på en balkong utanför sitt hus låtit uppsätta en trefärgad fana, med påskrift: Liberté et Egalité. Pöblen hade skockat sig och insulterat ambassadören i hans hus, sedan han ej kunnat förmås att borttaga fanan. Han bortreste ock följande dagen utan att taga afsked, ehuru

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/22/0199.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free