Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
protokollsutdrag det högtidligen gjorda och af landtmarskalken samtyckta villkoret om bevillningsfrågans afskiljande måtte intagas, hvilket bestriddes, emedan intet tillägg egde rum vid en genom votering bifallen proposition. Häraf uppkom mycken hetta. Den ena yrkade deputationens afgående med expeditionen; den andra att expeditionen icke var justerad. Man reklamerade landtmarskalkens löfte om bevillningsfrågans afskiljande. Landtmarskalken svarade, att hans ord blott inneburo hans enskilda öfvertygelse om adelns rätt att få deliberera om bevillningsfrågan. Häremot invändes, att landtmarskalken ej på riddarhuset föreställde en enskild person. Friherre Toll åter uppmanade honom att utöfva sin makt. Detta skedde, och deputationen afgick. Då protesterade många mot oerhörd olaglighet, kränkning af heliga rättigheter och ojusterade expeditioner. Tvenne adelsmän, friherre Claes Cederström och stallmästaren Schultzenheim, afsade sig adelskapet, andra allt deltagande i ridderskapets och adelns öfverläggningar vid denna riksdag; o. s. v. Bullret fortfor, och landtmarskalken åtskilde ståndet.
En allmän jäsning rådde mot landtmarskalken. Man förebrådde honom att icke blott hafva gjort orätt, utan att hafva brutit sin parole. Många adelsmän reste bort. Flera adliga ledamöter i hemliga utskottet föresatte sig att lemna sina rum. I remissen från ridderskapet och adeln till hemliga utskottet att uppgifva grunderna till realisationens utförande, hade i protokollsutdraget de orden blifvit förgätna, att hemliga utskottets förslag skulle återgå till plena. Däraf skulle kunnat hända, att utskottets betänkande blifvit lag, plenis ohörda.
Af sådan grund begärde grefve Hamilton såsom ledamot i samma utskott ett företräde hos konungen genom landtmarskalken, hvilken han confidemment sade, att det var för att spara konungen scener i de tre ståndens närvaro. Landtmarskalken, som ej hade kommission att framföra mer än audiensansökningen, var nog oförsigtig att nämna detta för konungen, som tog humeur och sade, att vore scener i fråga, så kunde de så gärna ske i hemliga utskottet som enskildt, samt vägrade företrädet. Härigenom uppkom mellan konungen och grefven i nästa sammanträde en explikation. Den slöts dock så, att bemälte grefve och de flera ledamöterna, som därom anmält sig, tillsades att få företräde den 30 Maj om förmiddagen. Desse voro grefve J. H. Gyllenborg, generalen grefve Schwerin, ryttmästare Klingspor, general Lagerhjelm, major Stedt, bergsrådet v. Stockenström och professor Schultzenheim.
Vid företrädet inlätos de till konungen en i sänder, men qvarblefvo i rummet hos konungen, så att de alla till slut där voro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
