Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kunskapen om ryska tronförändringen hade just hunnit inlöpa i Köpenhamn, då det ofvannämnda stilleståndet tecknades. På konungen af Sverige gjorde den djupt intryck. Han trodde sig i den aflidne kejsaren hafva förlorat icke blott en trogen bundsförvandt, utan en personlig vän. Ohyggligheten af brottet väckte naturligtvis de dystraste betraktelser, och det försäkras, att H. Maj:t sedermera ej gick till sängs utan laddade pistoler.
Svenska affärerna komme härigenom i en kritisk ställning. Med Danmark var vänskapen kallnad. Konungens afsky för hvad i Ryssland händt, närmade honom ej till förtrolighet med den nye kejsaren. Grefve Pahlen, som var skickad från Petersburg att notificera kejsar Pauls död och kejsar Alexanders upphöjelse på tronen, fick vänta fjorton dagar i Stockholm, innan han fick befallning att söka konungen i rikets södra provinser. Han begaf sig ändteligen till Jönköping och fick där anvisning att resa till Carlskrona, emottogs af konungen med köld och återreste missnöjd.
Emellertid hade Sverige gjort nya förluster. Svenska fregatten Ulla Fersen, som skulle gå till ön S. Barthélémy, hade d. 19 Febr. efter en skarp fäktning blifvit uppbragt till Cork i Irland. Den 20 Mars hade Engelsmännen tagit i besittning bemälta ö S. Barthélémy, ej mindre än de danska Vestindiska öarne S. Croix och S. Thomas.
Däremot hade danskarne den 29 Mars gjort sig mästare af Hamburg och kort därefter Lübeck, läggandes den 14 April beslag på alla engelska varor i förstnämnde stad; konungen i Preussen åter med 24,000 man tagit en lika besittning af Hannover samt besatt inloppet af Weser-, Elbe- och Ems-strömmarne, som blott höllos öppna för neutrala skepp.
I denna ställning voro sakerna, då engelska flottan den 13 April förfogade sig åt Malmö och Kjögebugt, sedan några fregatter och briggar återgått till Nordsjön. Hon fortsatte därifrån, fyratiotre segel stark, sin segling åt Östersjön och visade sig den 19 för Carlskrona. Den utrustade svenska eskadern, 7 linieskepp och några fregatter, hade under sin nye befälhafvare, kontreamiralen baron O. R. Cederström, ändteligen utlupit den 13 och låg då embosserad mellan skansarne, hvilka liksom redden voro satta i möjligaste försvarsstånd. Skärgårdsflottan i Stockholm hade med en stark besättning af landtrupper utlupit ifrån bemälte station den 4 April och begifvit sig ned åt rikets södra kust, men stadnade i Calmare läns skärgård. Konungen, som hade den obehagliga rol att till lands följa engelska flottan, ehvar hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
