Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hotade hans rike med nya faror, utan att hufvudsakligen kunna mota dem, ilade till Carlskrona den 22. En engelsk parlamentär hade emellertid inlupit och i en not inom fyratioåtta timmar begärt att veta, om Sverige vore att anse för Englands vän eller fiende; hvarpå följde ett evasivt svar i vice amiralen Cronstedts namn.
Men Rysslands och Englands direkta negociationer gåfvo snart en fredligare vändning åt dessa vidt utseende omständigheter; och sedan ryske ministern i Köpenhamn meddelat Hyde Parker kejserlige ryske statsministern grefve Pahlens förklaring, det han, Parker, blefve ansvarig för alla påföljderna af fiendtligheterna emot Sverige och Danmark, intill dess svar ankommit från kabinettet i S. James på kejsarens fredspropositioner, svarade bemälde amiral, att han ditintills skulle bibehålla sin samma ställning och ingenting nytt företaga, hvarpå engelska flottan den 24 återseglade till Sundet; och kommunikationen mellan Sveriges vestra kust och Östersjön på vice amiralen Cronstedts förfrågan äfven förklarades fri, äfvensom spannmålsfartyg redan förut fått obehindrade inlöpa i Carlshamn och Carlskrona. Dock förständigades bemälde amiral den 8 Maj af lord Nelson, att han icke hade ordres att inställa fiendtligheter, i händelse han mötte svenska örlogsflottan i öppna sjön. Parker var emellertid rappellerad till England.
Den storm, som hotat, var således för ögonblicket stillad. Lyckligtvis hade ingen uppenbar fiendtlighet mellan Sverige och England utbrutit, och farornas framtida förekommande berodde af underhandlingar, hvartill vapenhvilan på alla sidor med all omsorg användes. Konungen fann härigenom ett tillfälle att åter begifva sig till Stockholm, ett tillfälle så mycket mera önskadt, som drottningen i välsignadt tillstånd nedväntades i medlet af Maj månad. H. Maj:t begaf sig den 7 Maj från Carlskrona öfver Vestervik till sin hufvudstad och ditlände den 10. H. Maj:ts ankomst var efterlängtad och nödig i anseende till många under hans frånvaro hvilande regeringsangelägenheter af den vigt, att deras afgörande fordrade H. Maj:ts närvaro. Också öfverlemnade H. Maj:t sig med mycken flit åt rådplägningarne, och, för att därtill finna så mycket tillräckligare tid, blef rapporttimmen tillbakaflyttad från 10 till 9 f. m., hvarefter arbetet i konseljerna fortfor till middagstimmen klockan två eller half tre.
Konungen fann sig i Stockholm till mötes en svensk emigrant, hvars lefnad varit kastad emellan de mest omskiftande öden. Generallöjtnanten friherre Gustaf Mauritz Armfelt, som inom nio år spelt en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
