Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i Regensburg en rysk not med protest emot det begångna våldet i de starkaste ordalag. Ändtligen supprimerades ryska och franska missionerna inbördes under växling af noter, som nästan syntes båda fiendtligt utbrott. Det var i en sådan, som förste konsuln till rättvisande af sitt steg mot hertigen af Enghien uttryckligen yttrade, att Paul I tvifvelsutan skulle förhållit sig på samma sätt, om han i tid blifvit underrättad, att de engelska agenter, som stämplade hans mord, befunnit sig på hans gräns[1].
Hertigens af Enghien olycka var epoken af ett personligt brouillerie emellan konungen och Bonaparte, som hotade med vådliga följder. Det är ej lätt att afgöra, om förste konsulns förtörnelse blott härrörde af det höga språk, konungen vid detta tillfälle förde, eller om tilläfventyrs upptäckter i hertigens papper därtill äfven bidragit. Sådant torde blifva en eftervärld kunnigt. Emellertid var H. Maj:ts ställning kritisk och obehaglig. Stadd vid ett befryndadt hof, som i allt måste taga lag af förste konsuln, och så till sägandes värnlös emot hvad våldsamhet, som ånyo kunde försökas, fann han ingen annan tillflykt för ögonblicket än i sitt mod. Det försäkras, att i Tuilerierna förslag varit väckta att enlevera H. Maj:t, och att franske generalen Duroc med möda dem afböjt. Emellertid var det klart, att konungens vistande i Baden både var franska regeringen obehagligt och kurfursten besvärligt. H. Maj:t beslöt dock att förlänga det, just för att utmärka, det han icke hyste någon fruktan för hvad som kunde hända. I Maj månad blef svenske ministern, generallöjtnanten friherre Ehrensvärd, som för sjuklighet redan tillförne begärt hemlof, kallad ifrån Paris till Carlsruhe. Omständigheterna föranläto sedermera upphörandet af all diplomatisk relation mellan Sverige och Frankrike, som framdeles skall sägas, och baron Ehrensvärd återreste till sitt fädernesland, där han följande året afled af pulsåderbråck i bröstet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
