Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(som nu var casus) på hans bror Josef och hans manliga descendenter, samt hans bror Ludvig och hans manliga descendenter. De personer, som utgjorde hans familj, skulle kallas prinsar och prinsessor samt njuta titel utaf kejserliga högheter. Riksämbeten inrättades med titulatur af Altesse Sérénissime, nämligen en grand-électeur (hvartill utnämndes Josef Bonaparte), en ärke-rikskansler (andre konsuln Cambacérès), en ärke-statskansler (Talleyrand), en ärke-riksskattmästare (tredje konsuln Le Brun), en connétable (Ludvig Bonaparte), och en stor-amiral (hvartill ingen genast utnämndes, men längre fram Napoléons svåger, general Murat). Tillika inrättades sexton riksmarskalkar, hvartill Bonapartes favoritgeneraler upphöjdes. Senaten, lagstiftande corpsen och tribunatet skulle förblifva på samma fot som förr med tillägg af några nya bestämningar rörande ledamöternas val och funktioner. Men öfver kejsarvärdighetens ärftlighet skulle alla municipaliteters röster insamlas, af hvilka den snart med stor pluralitet bifölls.
Därefter följde det publika förhöret i det tillförordnade kriminal-tribunalet den 28 Maj med Moreau, Georges, hertigarne af Polignac och de öfriga arresterade, till ett antal af 47 personer. Det slöts den 2 Juni. Generalprokuratorns slutpåstående var, att de alla, utom fyra, skulle mista lifvet. Den 9 Juni afsades domen, i kraft hvaraf 20 borde undergå lifsstraff, 17 frikännas och de öfriga (bland hvilka Moreau) på längre eller kortare tid hållas i fängelse. Flere af de dömda sökte och fingo nåd. Andra vädjade till kassations-tribunalet. Kriminal-tribunalets dom blef dock fastställd, i anledning hvaraf 10 afrättades med guillotin, och ibland dem den namnkunnige Georges, som med en frimodighet, värdig en bättre sak, utan förbehåll bekänt sin föresats att mörda förste konsuln och sätta Bourbonska huset på tronen. De till lifvet benådade, bland hvilka hertigen af Polignac, fingo fyra års häkte på därtill anvista fästningar. Moreau, den nye kejsarens medtäflare i krigsära, begärde och fick tillstånd att gå till Norra Amerika och affördes den 22 Juni till Perpignan, hvarifrån han förfogade sig till Cadix, där han insjuknade i gula febern, innan han kunde transporteras till sin aflägsna bestämmelseort, men blef till helsan återställd. Följande året kom han till Amerika.
Sålunda uppsteg Napoleon Bonaparte, en korsikan af medelmåttig börd och ännu för tio år tillbaka subaltern-officer i fransk tjenst, till den högsta jordiska värdighet, till det mäktigaste inflytande, någon monark egt i Europa, och till en ära, som, ehuru fördunklad af usurpation, likväl i seklernas oändlighet skall sätta hans namn i bredd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
