- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 2. Historiska anteckningar af Gudmund Göran Adlerbeth. Band 2 /
353

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

oförväntadt mått, genom garanti af norra Tysklands neutralitet, i kraft hvaraf ock med de förnämsta krigförande makternas samtycke (men förmodligen utan konungens af Sverige samråd) alla fiendtligheter därstädes skulle upphöra i 3 månader. Härigenom försattes de svenska vapnen i en fortvarande inaktivitet. Den harm, H. Maj:t däröfver kände, svalkades vid flera tillfällen i högt ljudande deklarationer, äfvensom han i franska papper icke heller skonades. Sådana utländska tidningar, som innehöllo obehagliga omdömen, undandrogos i Stockholm allmänhetens ögon; äfven tilläts icke att i svenska tidningar införa villkoren af Pressburgska freden eller Bonapartes åtgärder till sina allierades belönande. Ryska trupperna, som varit i Mähren, återtågade emellertid fredligen till ryska Polen, men året slöts dock, innan Europa återvunnit lugn efter sina våldsamma skakningar. Beskrifningen af deras fortsättning följande året må för några ögonblick uppskjutas.

Handelns stagnation i Sverige, sedan nytt embargo blifvit lagdt på dess skepp i franska hamnar, och de, som träffats i sjön, blifvit af fransmännen fiendtligen behandlade, hade emellertid tillfogat detta rike en kännbar skada. Man påstår att till årets slut omkring 100 handelsfartyg voro borttagna. En del voro brända och besättningarne handterade såsom krigsfångar. Sådant kunde ej annat än väcka missnöje. Det ökades genom konungens frånvaro i den fullkomligaste verklöshet. Oaktadt H. Majt:s deciderade böjelse för krigets utbrott hade icke en droppa svenskt blod flutit, under det krigsböner med andakt skulle läsas i svenska kyrkor. Alla regeringsärenden gingo med lamhet. Den tillförordnade regeringens myndighet var genom instruktioner inskränkt, och konungen hade af ämbetsmän i civila vägen ej flera med sig än kabinettssekreteraren Wetterstedt för ministeriella korrespondansen, expeditionssekreteraren Hederstjerna för krigsärenden och grefve Fredr. Gyllenborg för generalauditörs-ärenden. Däremot hade H. Maj:t låtit beledsaga sig af riksmarskalken grefve Fersen, som åter för sin helsas skull begärt att få taga med sig sin syster, grefvinnan Piper, hvilket herrskap fördenskull var arméen under alla dess rörelser följaktig, men hemförlofvades följande sommaren.

Den vanliga två-åriga revisionen af banko- och riksgäldsverken hade detta år försiggått och företedde en god framgång af realisationen, hvilken dock, för att framgent lyckas, fordrade en förmånligare handelsställning än Sveriges nu iråkade politiska belägenhet syntes lofva. Sillfångsten, en af Sveriges indrägtigaste näringsgrenar, var och i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/22/0362.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free