- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 2. Historiska anteckningar af Gudmund Göran Adlerbeth. Band 2 /
360

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

franska truppers durchmarsch genom dess littoral till Dalmatien, behöll fästningen Braunau, som bort Österrike återställas, lät starkt befästa densamma och höll en fruktansvärd armé samlad i Bayern, under det allvarsamma explikationer med Wienska hofvet förehades.

Sådan var allmänna ställningen vid medlet af April månad, då anstalter från preussiska sidan fogades att taga Lauenburgska landet i besittning. Grefve Löwenhjelm lät därföre den 15 April afgå en förklaring, att som detta land stod under svenskt beskydd, så hade han ordres att försvara det. Denna förklaring skickades till preussiske befälhafvaren i Lüneburg. Under ömsesidig vidare skriftväxling, hvarvid å preussiska sidan åberopades, att mellan Sverige och Preussen vore fred, samt att norra Tysklands lugn och engelska och ryska truppernas exempel tycktes fordra, att icke heller de svenska satte sig emot den ämnade ockupationen, förflöt tiden till den 23, då preussiska trupper på flera punkter gingo öfver Elben och jämväl ifrån Mecklenburg inryckte. Grefve Löwenhjelm samlade då sin ringa styrka och fattade sin ställning att göra motstånd. Hans fältvakter gjorde eld på de anryckande preussarne, som äfven på lika sätt svarade. Snart fann grefve Löwenhjelm vägen stängd till reträtt och gjorde sig färdig att i sluten kolonn bryta igenom preussiska styrkan, då öfverste von Beeren, som kommenderade denna senare, själf till honom framred och förgäfves sökte förmå honom från detta beslut, men befallte därpå sin trupp öppna sig och lemnade grefve Löwenhjelm fri passage genom en defilé. Då likväl grefven sedermera sökte oroa preussiska arrier-gardet, kom det åter till vapenväxling, hvarvid en svensk hussar blef skjuten till döds, 8 man blesserade och några hästar blesserade eller förmiste. I anseende till en öfverlägsen styrka å fiendens sida drog grefve Löwenhjelm sig i god ordning tillbaka till Gadebusch och Wismar samt inträffade inom några dagar i konungens läger.

Det är ej möjligt att finna annat skäl till detta oförmögna försvar, än att få en pretext till fiendtlighet och kunna förebära en anledning, att freden var bruten. Också lät konungen af Sverige vid första rapporten härom anbefalla embargo på preussiska skepp i sina hamnar (som till all olycka voro mångfaldigt färre än de svenska, hvilka lågo i preussiska), gaf ordres att svenska flottan skulle utlöpa under amiral Rudolf Cederströms befäl att blockera preussiska hamnarne i Östersjön, lät inrätta ett landtvärn i Pommern af allt ungt folk mellan 19 och 26 år, öfverföra 4 sqvadroner af Smålands dragoner till Stralsund och utfärda en deklaration af den 27 April, som utmärkte

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/22/0369.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free