Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
detaljer; en så sträng uniformomani, att general Liljehorn arresterades, för det han en morgonstund, utan att vara tjänstgörande, gått ut i surtout och med rund hatt. Konungen nästan snörde sig och alla militärer i obeqväma uniformer. Surtouter fingo ej i tjänsten synas, ehuru hög köldgraden var. Emellertid blef konungen mer och mer ledsam i sammanlefnaden. All glädtighet vek ifrån hans hof, där knappt någon i hans närvaro vågade väcka ett samtal. Ofta var han ock svårmodig; och när hans svärfar, arfprinsen af Baden, afled på resan ifrån Stockholm, gjorde han själf den bedröfliga anmärkning, att han förde olyckan till dem som han besökte, eller som besökte honom. Kejsarinnan i Ryssland och konungen af Preussen hade begge dött, nyss sedan han varit deras gäst; nu hände detsamma hans svärfar, när han knappt lemnat sin mågs hof, att förtiga det tvenne prinsessor, åt hvilka han varit mycket nära att ge sin hand, äfven aflidit.
Resan till Baden förderfvade konungen alldeles. Der blef han omgifven af franska emigranter, som sträckte honom bedjande händer, af bourbonska emissarier, som omtalte de franska konungarnes gamla förbindelse med de svenska, af stämplande engelsmän. Högmodet underhölls af smicker, som bibringade honom den för hans kortsynthet möjliga öfvertygelse, att han var utsedd att frälsa Europa ifrån förtryck. Och just i detsamma framställde hertigens af Enghien mord Napoleon såsom en tyrann och Jungs förklaring af Uppenbarelseboken såsom antikrist. Kanhända själfva namnet Gustaf Adolf icke var overksamt att exaltera konungens begrepp och gifva honom hopp att likna sin store liknämnde företrädare. Hans hufvud var så inskränkt, att han ej kände sin inskränkning, och svärmeriet sade honom, att till storverk icke behöfdes annat än Guds omedelbara vilja.
I Baden blef konungen i ökadt mått dyster, tyckmycken, våldsam och envis. Kall och frånstötande i sitt umgängessätt, visade han aldrig oftare eld än i utbrotten af sin vrede, som voro beledsagade med ohöfligheter, ja emot underhafvande med hugg och slag. En i Tyskland tryckt broschyr förvarar minnet af ett uppträde i Carlsruhe, då en österrikisk minister lät vänta på sig till middagen vid hans bord; och då denne intagit sin plats bredvid drottningen, som med honom begynte ett samtal, samt konungen genom tecken förgäfves sökt låta henne förstå, att han önskade slut derpå, utbrast han slutligen med dundrande röst: "Taisez-vous, Madame, je vous l’ordonne!"
Efter återkomsten till Sverige tycktes han till och med hafva förlorat den kärlek för sitt folk, som han i de flesta regeringsåren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
