Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och under sin vistelse i Paris förvärfvadc Armfelt inflytelserika
gynnare i friherre Malte Ramel och hans grefvinna, född
Lewenhaupt, då stadda på resa till Sverige från Spanien, hvarest
Ramel varit svensk minister. Förbindelsen med dessa, hvar på
sitt sätt, inflytelserika personer blef af vigt för Armfelts framtid
och synes hos honom hafva väckt förhoppningar att åter vinna
sin konungs gunst, som han trodde sig hafva förlorat.
Att börja med inskränkte sig dessa förhoppningar till
vinnandet af konungens förord till anställning i fransk krigstjenst
under kriget i Amerika. Den expedition, som 1780 afsändes
från Frankrike, hade emellertid redan afgått, innan någon
anställning vunnits; och andra planer började sysselsätta Armfelts
rörliga inbillningskraft. Än talar han — i bref till sin fader [1]
— om att för alltid stanna i Frankrike och att aldrig återvända
till Sverige, »hvars seder och klimat voro honom i lika hög
grad förhatliga»; än ärnade han företaga en resa i Flandern och
Tyskland för militära studier, däröfver utarbeta en utförlig
beskrifning, försedd med kartor och planer, hvilka han ärnade
förelägga konung Gustaf såsom resultatet af sina studieresor i
främmande land. Han hoppades därigenom vinna hans
bevågenhet och möjligen få anställning såsom konungens adjutant. Än
åter synes tanken på en anställning vid hofvet hafva
föresväfvat honom såsom ett lockande framtids-perspektiv, då
utsigterna till fred ej lemnade honom tillfälle att utmärka sig på den
militära banan. — Yttranden i hans bref från denna tid göra
sannolikt, att det var bekantskapen med Creutz, Ramel och
grefvinnan Ramel, som hos honom väckt dessa sistnämnda
framtidstankar.
Med Spengtporten, som äfven vid denna tid vistades i Paris,
afbröt Armfelt all förbindelse, enligt hvad han i bref till sin
fader uppgifver, af »politiska skäl», därföre att Sprengtporten, som
den 7 Maj 1780 erhållit afsked ur svensk tjänst, nu bestämdt
räknades till de missnöjda. Tyngre än politiken torde väl hos
Armfelt hafva vägt den ömsesidiga bristen på sympati och
minnet af den gemensamma resans konflikter.
Den enda källa för historien om Armfelts Paris-vistelse, som
stått oss till buds, utgöres af några bref till hans föräldrar. De
visa, huru stundom, midt i världsstadens brusande lif och
oaktadt alla framtidsförhoppningar, öfver honom smög sig en känsla
af vemod, någon gång liknande lefnadstrött blasering. Hvem
skulle vänta att af den lefnadsglade, njutningslystne, 23-årige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
