Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Gustaf Armfelt från Paris, nöjenas stad, få höra den bekännelsen,
att han »just ej hade många motiv, som kunde göra honom
lifvet kärt»; och att han, på grund af ett förmodadt bröstlidande,
väntade »ett säkert annalkande slut på detta elände»? [1] —
Äfven med de sköna var han missnöjd; för sin far citerar han versen:
«Au dedans ce n’est que malice,
Ce n’est que fard par dehors;
ôtez-leur le fard et le vice,
Vous leur ôtez âme et corps«;
och förklarar, med en världsföraktares hela ironi, att hans
tillkommande får vara »enögd, puckelryggig och ful, endast hon
är rik, mycket rik». [2] — Af sig själf ger han från Paris
följande porträtt: »Nu får min egen mamma se sin långe son, lika
fet och frodig, mycket allvarsam, kanske melancolique, aldrig
rolig, tämligen belefvad, gärna ensam, icke synnerligen ordentlig,
men lycklig nog att hafva den beskedligaste kammartjenare som
finns.» — Detta själfporträtt torde, såsom de flesta dylika, mera
hafva ett kuriositetens intresse, än likhetens; och Gustaf
Armfelts mörka stunder i det glada Paris voro, med allt detta, helt
säkert tämligen öfvergående.
I sällskap med baron Ramel begaf sig Armfelt från Paris
till Spa, för att där göra Gustaf III sin uppvaktning. De
anlände dit i början af Augusti, medan den lysande »säsong», som
den svenske monarkens därvaro väsentligt bidragit att framkalla,
stod i sitt flor. Europas högsta aristokrati och många af
samtidens märkvärdigaste — om också ej utmärktaste — personer
från alla länder hade här stämt möte. Hertigen af Chartres,
som då reste under namnet grefven af Joinville och som i
historien under namnet Orléans-Egalité förvärfvat en föga
afundsvärd ryktbarhet, suckade här för den sköna polska
grefvinnan Sangurska. Här sågos furst Alexis Orlow,
revolutionsmannen från 1762, segraren vid Tschesme, och hans gemål, som
väckte uppmärksamhet för sitt högdragna väsen, vid sidan af
den bekante äfventyraren prinsen af Nassau-Siegen, som längre
fram i rysk tjenst förde befäl i kriget med Sverige. Konung
Gustaf III:s väninnor från hans vistelse i Paris åtta år förut,
grefvinnorna Boufflers och La Marck, sammanträffade här med
markgrefvinnan af Ansbach-Baireuth, gift med konung Gustafs
kusin, hvilken täflade med dem att visa sin frände uppmärksamhet.
[1] A. till sin moder, Paris 23/7 1780.
[2] Paris 21/6 1780.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:22 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/f3gd/31/0048.html
