- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:1. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt och Gustaf III /
52

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bidrog att öka sällskapsglädjen inom hofkretsarne. [1] Sannolikt
hade hela saken också råkat i glömska, om icke i striden blifvit
inblandadt ett vida större författarnamn än både Armfelts och
Hallmans. Det är Johan Henrik Kellgrens. Dennes bekanta,
Armfelt egnade poem »Till en förnäm herre, som skrifvit ett
teaterstycke» [2] har nämligen genom ett groft missförstånd
blifvit ansedt såsom en bitande satir mot konungagunstlingen,
hvilken för öfrigt, såsom vi sett, [3] var Kellgrens ungdomsvän.
Endast fullkomlig obekantskap med samtida förhållanden eller
afsigtlig misstydning kan förklara en dylik uppfattning. Kellgrens
helsningstal till Armfelt i Svenska Akademien vidrör Armfelts
författarskap till detta stycke i ordalag, som ej kunna
misstänkas vara ironiska; Kellgrens medtäflare, Leopold, har
efterlemnat icke ett, utan många poemer till Armfelt, hvari dennes vittra
författarskap vidröres, liksom i det Kellgrenska; och ingen har
heller ansett dem hafva varit skrifna i ironiskt syfte. Samtiden
hade sett för många prof af Armfelts vittra sällskapstalang, för
att bestrida den; och icke ens hans fiender hade nekat honom
qvickhet och uppfinningsgåfva, särskildt i anordnande af
teaternöjen.

I sammanhang med frågan om Armfelts vittra författarskap
må här beröras frågan om hans delaktighet i ett annat litterärt
företag, nämligen i redaktionen af tidningen »Musernas försök».
Fersen berättar att en i denna tidning införd »beskymfande
libell», hvilken genomgått n:r 3—10 och var riktad mot
öfverståthållaren baron Karl Sparre, polismästaren Sivers,
statssekreteraren Schröderheim och regeringsrådet Zibet, blifvit hopsmidd
af Armfelt »i samråd med en sekreterare Stjerncrantz och


[1] Ur ett bref från Armfelt till prinsessan Sofia Albertina (16/5 1788,
Eriksb. arkiv) kan förtjena anföras följande: ”Le prologue (till Oxenstjernas
’Les trois Sultanes’, kort förut uppförd vid en hoffest) que j’ai l’honneur de
vous envoyer, est d’un pauvre auteur qui depuis ’Tillfället gör tjufven’ n’a
rien écrit.” Jfr. med afseende på Armfelts författarskap till denna prolog
Flodmark, Stenborgska skådebanorna, s. 292. Ett samarbete med
skådespelaren Björn, näml. af samma art som med Hallman, synes hafva egt rum.
[2] Kellgrens Saml. skr. (1860), II: 190.
[3] Se ofvan, sid. 7.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/31/0069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free