Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kommendanten, som, sedan han fått höra att man ämnade klaga för
republiken, fått myror i hufvudet, mötte oss i en smal väg, i tanke
att ge sig ut att promenera. Han blef då alldeles
deconcerterad, offrerade oss gå upp och gjorde oss så mycken höflighet,
han ungefärligen förstod. Vi profiterade därutaf, gingo genom
fasliga mörka trappor högst upp i tornet och jouerade af den
gudomligaste vy i världen. Vår kommendant hade fått myror
i hufvudet; han sade, att han fruktade blifva hängd, ty hans
ordres innehöllo att icke tillåta någon gå in i hans fästning;
men att med en kung var det en sådan sak, som han icke visste,
hur man skulle förhålla sig; bad om kungens protektion; etc.
Allt lofvades, och kungen skref till sin konsul och gaf honom
brefvet».
Det tillbakadragna lif, som konung Gustaf förde vid
Pisabadet, väckte en viss förvåning hos Toscanas storhertig,
Leopold af Österrike, sedermera kejsar Leopold II. Han hade
under samma tid sin bostad i staden Pisa, och ansåg sig i
egenskap af landsherre hafva rätt att fordra särskild uppmärksamhet,
ehuru han själf tog värdskapets skyldigheter lätt nog. På
förhand intagen mot konung Gustaf genom sin broders, kejsar
Josefs nedsättande skildringar [1], var han ej obenägen att uttyda
sin kunglige gästs tillbakadragenhet såsom bristande höflighet.
I sina bref till sin broder från denna tid skildrar han konungens
stämning såsom nedslagen och misstrogen, äfven mot sina
följeslagare. Han uppgifver, att Gustaf låtit förstå att han helst
önskade slippa besök af den storhertigliga familjen vid badorten,
samt att han i det längsta undvikit att presentera sin
uppvaktning. »Hvarken han eller de komma någonsin till staden (Pisa),
de bese ingenting, de taga ej kännedom om någonting, bry sig
ej om att göra några bekantskaper, mottaga inga besök och
låta ej presentera sig för någon» [2]. I ett följande bref yttrar
han om Gustaf III, efter några anmärkningar öfver hans höga
tanke om sig själf och hans öfverspända idéer: »Hittills har han
ej gjort synnerlig lycka i Italien, lika litet som hans följe.
Riksrådet Sparre, en man af hufvud, gör ingen hemlighet af att han
ogillar konungens resa och uppförande; och de unga herrarne,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
