Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Entrevuen har varit allt för artig; påfven gaf kungen höger och
talte en artig fransyska, såsom det blef mig berättadt. Innan
vi satt oss till bords, kom kejsaren med grefve Kinsky till
kungen; de gingo in i ett kabinett och sutto framför spiseln och taltes
vid nära en timma. Kardinal Bernis var vid grefvens port och
ville komma upp; och på hans begäran fick han ett rendez-vous
till klockan 5 eftermiddagen. De foro då tillsammans på några
conversazioner, där H. Maj:t råkade kejsaren ... Kejsarens
conduite i denna stad gör allas förundran och visar hans
tilltagsenhet och vidsträckta planer. Vid ankomsten gick han upp till
påfven, kallade honom med mycken tendresse »carissimo padre»
och blef kallad tillbaka »carissimo figlio». Sedermera passerade
han natten och hela andra dagen i kyrkor, på knä bland pöbeln,
och lät som, par hasard, pengar rinna ur sin ficka. För att visa
att han ej fruktar gift eller dolk, går han ensam på gatorna; åt
i går på ett värdshus vid la Place d’Espagne, där han förut
beställde sin mat; slutligen, han gör allt, som kan hos folket
uppväcka entusiasm och förundran».
De båda monarkerna råkades hvarje dag under kejsarens
korta besök i Rom — han reste redan den 28 December till
Neapel — dels i sällskapsvärlden, dels på teatrarna, där Josef
stundom besökte den loge, som innehades af Gustaf III. Armfelt
fann att kejsaren »sade roliga saker nog» [1].
Josef II var, såsom af dessa anteckningar synes, nära nog
den första märkvärdighet, som mötte de svenske resande på
juldagen 1783 i det eviga Rom. Hans besök där väckte,
oförmodadt som det var, lifligt uppseende och var onekligen en
historisk tilldragelse. Det var en episod i historien om hans tvister
med den romerska curian: under formen af att återgälda det
besök, som påfven ett par år förut gjort honom i Wien, hade han
för afsigt att häfda sina anspråk i tvistigheterna med curian om
de kyrkliga förhållandena i Lombardiet. Han gjorde det äfven
med framgång; och Pius VI, »il grande persuasore», som eljest
besatt en stor förmåga såsom underhandlare, förmådde lika litet
nu, som i Wien, att ändra den riktning, kejsaren inslagit. Detta
hindrade emellertid icke att denne iakttog de yttre formerna af
vördnad för den kyrka, hvars andliga öfverhufvud han gästade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
