Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mycket komplimenter, att hon måste fly bort». — Under
maskeraden på fettisdagen, karnevalens sista dag, utfördes ett slags
täflan i artighet mellan neapolitanska konungaparet och deras
nordiska gäster. Armfelt hade redan en vecka förut börjat
med förberedelserna till en balett af lappar — med
björnar i stället för damer! — och hade för detta ändamål hemma
hos sig »skräddare, balettmästare och musikanter». De båda
konungarna tillsammans skulle roa drottningen med denna balett. [1]
Under förberedelserna följdes Armfelt och konung Ferdinand
troget till repetitionerna på teatern San Carlo för att inöfva
baletterna. Men äfven drottningen hade å sin sida uttänkt en
öfverraskning och hade repetitioner på sitt håll, ända till själfva
fettisdagen. Sedan festen tagit sin början, anlände drottningen,
klädd som Ceres och åtföljd af Minerva (prinsessan Belmonte)
och Mars (Prins La Torella). Samtidigt uppträdde en kadrilj af
neapolitanskt bondfolk och en annan af lappar. »De började
disputera«, berättar Armfelt, »om hvem som skulle visa grefven
af Haga, under hvars loge de formerade sig, den största
glädjebetygelsen och attentionen. Gudomligheterna rangerade den
saken, och kungen fick kransar och kupletter. Idéen var artig
och väl exequerad. Drottningen var full af grâce och alltför
väl klädd. De hade för trängsel så nära aldrig kommit fram,
men kungen med sina Liparoter gjorde själf rum ... Vår
balett reusserade alltför väl; kompositionen med björnar, som vi
måste hafva i stället för damer, såg ej ridicule ut ... Vi
klädde oss allihop i ett och samma rum; kungen af Neapel
ömsade skjorta och var betjenad af skräddare.»
Under dessa stojande lustbarheter, från hvilka, såsom man
ser, all möjlig etikett var bannlyst, försummade dock grefven
af Haga och hans svenskar icke att se de märkvärdigheter, som
Neapel och dess härliga omgifningar i så rikt mått erbjuda
resande. Pompeji och Vesuvius, grottan vid Solfatara, Bajæ och
det gamla Cumæ besågos, stundom i större sällskap med den
koloni af resande främlingar af rang, som följt grefvens af Haga
exempel och från Rom dragit till Neapel; stundom i sällskap
med en eller två utvalda. Ett par dagars utflykt öfver Salerno
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
