- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:1. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt och Gustaf III /
110

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att gifva en afgörande vändning åt de öden, som väntade honom
i denna stad vid samma tid af året 1794.

Det glada lifvet i Neapel nalkades emellertid sitt slut; och
grefven af Haga och hans följe borde återvända till Rom. Bland
lustbarheterna må endast till slut antecknas den fest, som gafs
af ryske ministern Rasumowski. En prolog, författad till Gustaf
III:s ära af den italienske operaförfattaren Calzabigi, föreställde
»Gli Elisi, ossia l’ombra degli eroi». Det var Gustaf Vasas och
drottning Kristinas skuggor, som uppträdde i de Elyseiska
fälten och »gjorde komplimenter åt Gustaf III». Konungen har
själf på följande sätt beskrifvit denna fest: »Ryske ministern gaf
mig i går afton en conversazione med en stor konsert och en
kantat, hvari med mycket beröm upphöjdes revolutionen af den
19 Augusti
och kejsarinnans och min vänskap. Jag anmärker
detta såsom ett besynnerligt fenomen i en rysk ministers hus.
Med nästa post skall jag skicka denna kantat, som kunde
öfversättas i något af våra dagblad. Jag har märkt att i vårt land
gör utländingars beröm mer intryck än något annat.» [1]

Efter en jagt vid Caserta togo de resande afsked af »den
hederlige kungen, som just var rörd vid skilsmässan»; och äfven
drottningen visade konungen »den största affection». Ännu
sedan de svenska gästerna lemnat Neapel, njöto de af konung
Ferdinands gästvänlighet: han hade för dem betalt resan till sitt
lands gräns, liksom äfven varit fallet vid resan till hans
hufvudstad. [2]

*



Konung Gustafs senare vistelse i Rom, hvilken räckte från
den 11 Mars till den 19 April, var till det yttre tämligen lik den
första. Samma, nästan dagliga besök hos kardinal de Bernis,
som fortsatte att gifva sina middagar och supéer, någon gång
omväxlande med konserter och assembléer; samma vandringar i
kyrkor och museer och bland Roms minnesmärken från äldre
och nyare tid. Men såväl konungen själf, hvilken funnit Neapel
vara ett jordiskt paradis, där de gamle med rätta förlagt de
Elyseiska fälten, [3] som hans följeslagare, kände lifligt skillnaden
mellan det sprittande lifvet i det bullrande Neapel och det gamla

[1] Stycket finnes tryckt. Se Klemming, Svenska dramat, litteratur, 571.
Se äfven Beskow, anf. st. II: 272.
[2] Konung Gustaf gaf postiljonerna drickspenningar, som motsvarade
kostnaden för skjutsen, hvilket icke hindrade dem att, efter neapolitansk sed,
begära mera. (Adlerbeth, handskrifna anteckningar.)
[3] Se hans bref till Ekeblad 16/3 1784 (Skrifter IV: 203).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/31/0127.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free