- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:1. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt och Gustaf III /
113

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

honom öppna: »eftermiddagen passerade jag hos la Coltellini i
sällskap med artister och musikanter; det var en af de roligaste
jag haft i Rom». Han tog själf under denna vistelse i Rom
lektioner i sång hos en kapellmästare.

Bekant är att konung Gustaf lät sin öfverhofpredikant,
baron Taube, företaga den långa resan från Stockholm till Rom
enkom för att på påskdagen i det lutherska kapell, som konungen
för tillfället inrättat, gifva honom nattvarden. Denna kyrkliga
akt, efter protestantisk ritual, gjorde emellertid intet afbrott i
beskådandet af alla de praktfulla katolska kyrkoceremonierna i
Peterskyrkan. Armfelt har om långfredagens och påskdagens
högtider antecknat följande:

»Den 9 April skulle påfven och alla kardinalerna kyssa
korset; jag kom ej till Capella Sistina förr än mot slutet, då
påfven gick efter sakramentet, som han dagen förut satt i
Paulinska kapellet. Kungen hade migrän och jag for med honom till
Kapuciner-kyrkan, för att se otäcka samlingar, de gjort af
dödskallar och benrangel. Där var en vacker tafla af Guido Reni,
som förtjenar attention. Därifrån reste vi till Villa Altieri och
slutligen hem. Kungen, som ej äter långfredagen, lade sig att
sofva. Efter middagen voro vi och hörde »miserere», som var
superbt, och såg påfven gå ner i S:t Pierre och adorera reliker,
äfvensom en kardinal, [1] som slog folk i hufvudet med ett långt
spö, och en mängd pilgrimer, som voro utspökade som masker.
Kyrkan var charmant och myckenheten af folk obeskriflig».

»Den 11 April var stor ceremoni i S:t Pierre, då påfven
officierade i full pomp och sedermera välsignade världen. Coup
d’oeil’en från Vatikanen var superb. Vi hade sedan vår
gudstjenst, i hvilken en mängd utländingar voro. Biskopen baron
Taube predikade, hvarefter H. Maj:t communicerade.
Eftermiddagen voro vi litet på Corson, sedermera hemma länge, hos
prinsessan Altieri, grefvinnan Albani och superade hos
Malteser-ambassadören.» —

Det synes häraf, att konung Gustaf icke lät den kyrkliga
högtid, åt hvilken han velat förläna en särskild betydelse,
inkräkta på sitt deltagande i det romerska sällskapslifvet eller på
sin benägenhet att se allt sevärdt.

Ett par dagar efter den stora påskhögtiden, hvilken
afslutades med en särskild till Gustaf III:s ära af påfven bekostad


[1] “Kardinalen stor-penitentiairen sitter kl. 5—7 e. m. i S:t Peter på
en tron af trä och utdelar 100 dagars aflat åt dem, som på knä inför honom
göra sin syndabekännelse, och hvilka han, till tecken af sin absolution, med
ett långt spö gifver en stöt i hufvudet.“ (Adlerbeth. Reseanteckningar, MS).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/31/0130.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free