Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
praktfull illumination af Peterskyrkans kupol, följde Armfelt sin
konung på dennes afskedsbesök hos påfven, »hos hvilken
konungen var inemot en timma och som följde honom ända till
trappan, gifvande honom höger». — Pius VI hade såsom
minnesgåva åt Gustaf III lemnat fyra taflor, två i mosaik och två
i gobelin, samt en stor samling dyrbara gravyrer af Rom. Sista
afskedsbesöket i Rom, sedan alla andra blifvit undangjorda,
gällde, såsom billigt var, kardinal de Bernis, i hvars gästfria hus
de resande nästan haft ett hem och hvarest konungen mottagit
inbjudning till det stundande besöket i Paris [1].
*
Den väg, som grefven af Haga från Rom anträdde till
Paris, var ingalunda den genaste. Äfven Nord-Italien ville han
lära känna, innan han lemnade södern. Uppbrottet från Rom
skedde den 19 April, och såsom resans närmaste mål sattes
Parma, hvarest konung Gustaf ville aflägga ett besök hos
infantinnan, som i Rom så intagit honom. En del af sviten reste
norrut öfver Florens, konungen med de öfriga öfver Ancona,
längs Adriatiska hafvet till Cesena, samt öfver Loretto till
Bologna, hvarest en dags uppehåll gjordes. Till grefvens af Haga
ära gafs där en lysande maskeradbal af stadens andlige
styresman, påfvens legatus a latere, kardinal Buoncompagno Ludovisi [2].
Då de resande den 25 April passerade gränsen till Parmas
område, voro hertigen och hertiginnan af Parma dem till mötes;
och det mottagande, som de rönte efter framkomsten till den
lilla statens hufvudstad, kunde väl anses lysande.
[1] Konungen sökte återgälda sin tacksamhetsskuld genom att i Paris
rekommendera kardinal de Bernis’ förstörda finanser till konung Ludvig XVI:s
uppmärksamhet. Gustaf III:s förord blef icke utan verkan; och det bref, i
hvilket han tackar konungen af Frankrike för »la grâce qu’il a fait au
cardinal de Bernis, à ma sollicitation», finnes ännu i behåll. (Se Feuillet de
Conches, anf. st. IV: 419).
[2] Armfelt, som fann att kardinalen hade både »pouvoir och attirail
som en kung», har om honom antecknat: »Den opinion, kardinal
Buoncompagno gifvit så väl om sitt förstånd som sin stora kapacitet att styra ett land,
lärer blifva det största hindret för honom att stiga på den heliga stolen.
Men vore det Europas intresse att soutenera honom, gifves ingen annan
utväg än att sätta till hufvud denna mannen». Adlerbeth har antecknat en
annan anekdot om denne kyrkofurste, som själf tillhörde ett lysande påfligt hus.
Kejsar Josef I hade om honom yttrat till påfven »qu’il avait assez de talens
pour gouverner un royaume»; påfvens oförmodade svar blef: »dans ce cas,
je vous en fais cadeau».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:22 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/f3gd/31/0131.html
