Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
emottagen och gouterad. Straxt sedan han ätit, tog han emot en
abbé, som lärde dumba och döfva att tala» — det var den
berömde abbé de l’Epée, döfstumundervisningens grundläggare —;
»sedan for han ut att se en ballon volant, därifrån på
spektaklet, hvarest oupphörliga applaudissements emottogo honom. Han
superade hos ärkebiskopen och reste om natten till Paris med
ambassadören». Armfelt kunde ha tillagt, att konungen i Lyon
uppvaktades med verser af Andrieux, i hvilka det bland annat
hette:
»C’est un roi, c’est plus: c’est un sage.
O mon pays! à ton hommage
Quel mortel eut jamais tant de droits reunis?« [1]
Armfelt följde något långsammare efter till Paris. Oupphörliga
missöden med en söndrig vagn vållade att han måste tillbringa
fyra dagar på vägen dit från Lyon.
*
Rörande Gustaf III:s besök i Paris under högsommaren
1784 hafva samtida berättare vida mer att förtälja än om hans
italienska resa. Hans mottagande i Paris från den stora
allmänhetens sida var i hög grad smickrande; och besöket uppfattades
äfven i denna världsstad, dit Europas furstar vallfärdat, såsom
en tilldragelse af betydenhet. Den hyllning, som där, så väl som
i Italien, egnades den svenske konungen, visade nogsamt att
han, oaktadt allt hvad kejsarinnan Katarina och Josef II sade
på hans rygg, allmänt ansågs såsom en af Europas utmärktaste
furstar. Man såg framför allt i den svenske konungen, hvars
närvaro i Paris föranledde det i en berömd fransk skriftställares
mun smickrande uttrycket, att »fransmännen äro söderns
svenskar», en representant för framåtskridandet i
upplysningstidehvarfvets anda, »en regent, som sökte verkliggöra den nya tidens
idéer: religiös och politisk frihet, för hvilka tänkesätten uppeldats
af Voltaire och Rousseau och encyklopedisternas skrifter». Af
hans religiösa tolerans hade Europa under hans resa nyss sett
prof genom hans förhållande till den katolska tron och dess
öfverhufvud; och i det enväldigt styrda Frankrike kunde man
ej annat än med beundran se upp till en konung, hvilken,
såsom en af hans franske loftalare anmärkte, »som yngling
bortskänkt det envälde, hvilket han ett ögonblick egde i sin hand [2].
[1] Tryckta i Du Coudrays Voyage du C:te de Haga s. 40.
[2] Se Beskow, anf. st. II: 298, 9.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:22 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/f3gd/31/0138.html
