Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Redan 1784 utgaf den mångskrifvande chevalier Du
Coudray sin »Voyage du Comte de Haga en France», innehållande
hvarjehanda mer och mindre trovärdiga anekdoter om den
svenske konungen, tal och verser till hans ära under vistelsen i
Frankrike samt redogörelser för de hyllningar, som egnades honom.
Grimm i sin »Correspondance» redogjorde för konungens uppträdande
i franska akademien och hans besök på teatrarna, hvilka
för hans skull utvecklade en feberaktig verksamhet; och
memoarskrifvarna m:me Campan och Bachaumont hafva antecknat
åtskilliga minnen från hans besök vid hofvet i Versailles. I
franska utrikesdepartementets arkiv förvaras en utförlig skildring af
konung Gustafs vistelse i Paris, hvilken i senare tid blifvit
offentliggjord af Feuillet de Conches i dennes arbete »Louis XVI,
Marie Antoinette et Madame Elisabeth». Författaren anses af
denne utgifvare vara M. de Tolozan, »introducteur des
ambassadeurs» [1]. Konungens egna bref från denna tid meddelas i utdrag
af Geijer i Gustavianska Papperen. En sammanfattande
framställning, hvilande på dessa samlade källor, har i senare tid
lemnats af Geffroy i hans förtjenstfulla arbete »Gustave III et
la cour de France», och äfven i Schinkel-Bergmans »Minnen
af Sveriges nyare historia» har däråt egnats vederbörlig
uppmärksamhet.
Armfelts dagbok från denna tid innehåller inga väsentliga
tillägg till dessa framställningar; men oaktadt sin
knapphändighet — den innehåller endast kortfattade notiser huru tiden
tillbragtes — lemnar den en, så att säga, omedelbar inblick i det
rörliga hvardagslif, som grefven af Haga och hans närmaste
omgifning förde i Paris och Versailles. Man ser af dem, mer än
af andra Armfelts anteckningar, huru det lysande lifvet
imponerade på honom; han visade sig här mer än annorstädes framför
allt som hofmannen, hemmastadd i etikettens fordringar och
smickrad af hvarje utmärkelse. De politiska angelägenheterna
vidröras icke i dessa anteckningar: det var först under en
senare tid, som Armfelt lärde att, liksom sin konung, samtidigt
räcka till för förströelserna och statskonsten. Detta oaktadt sakna
de icke sitt historiska intresse, äfven såsom en kulturbild från
det Frankrike under »l’ancien régime», som stod nära branten af
sin undergång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
