- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:1. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt och Gustaf III /
199

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skicklighet. Hans hastiga framryckande öfver gränsen betecknas af
den honom obenägne grefve J. G. Oxenstjerna, hvilken följt
konungen till Helsingfors, såsom »galenskaper. Det är en
obegriplig lycka, att han med hela sin kår ej blifvit alla stunder
borttagen; eller bevisar det hos fienden den klokhet att ej låtsa göra
något motstånd, för att draga honom i faran och kungen själf
därefter, som de veta följa Armfelts råd.» Hans stridslust
ansågs af samme antecknare, hvilken i icke ringa mån var
påverkad af det rådande missnöjet, såsom begär att »förhäfva sig»:
»om han kan tjena någon människa med att skryta, så vet jag
ingen, som så nitiskt uppfyller vänskap och pligter.» Armfelts
räddning från öfverrumplingen vid Summa föranledde följande
ironiska anteckning af Oxenstjerna: »Således lefver Armfelt ännu,
till operans glädje, Tollens fördärf och alla pastoraters
beskattning». [1]

Dessa omdömen voro lika orättvisa, som föga välvilliga.
Den svenska förtruppen, som man hoppats att genom
öfverrumpling fördrifva, hade genom ett tappert försvar lyckats
behålla sin fördelaktiga ställning i Fredrikshamns omedelbara
grannskap. Den förstärktes kort därpå genom ankomsten af de
kanoner, som blifvit qvarlemnade vid Abborrfors, samt genom tvenne
bataljoner svenska trupper (af enkedrottningens lifregemente,
samt Nerike och Vermlands regemente), hvilka dels
öfverfördes med en eskader af arméens flotta, dels anlände landvägen
från Helsingfors. Äfven till hufvudstyrkan vid Husula
ankommo förstärkningar, särskildt af artilleri. Hela armékårens styrka
uppgick till mellan 4- och 5,000 man, af hvilka den yngre
Armfelts fördelning utgjorde nära 1,300. [2]

Hittills hade allt gått väl vid de svenska arméfördelningar,
som ryckt in öfver gränsen, och befälhafvaren för den kår,
som vid Summa väntade på befallning att angripa
Fredrikshamn, var full af stridslust och hopp. Annorlunda förhöll det
sig visserligen vid den fördelning, som från Husula skulle


[1] «Mitt minne«, handskr. i Upsala univ. bibl., s. 88, 129, 145. (Jfr
Beskow, anf. st. IV: 180, noten.)
[2] Enligt förslag af dessa truppers styrka i slutet af Juli 1788, i Gust. MSS. vol. 47.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/31/0216.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free